De mest ekonomiskt utsatta vet minst om sin pension. Det visar en ny studie av bland andra Mikael Elinder, docent i nationalekonomi. Här är hans råd för hur vi ska få folk mer intresserade.
När Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien, granskade folks intresse för ekonomi fick de fram att många svenskar saknar grundläggande kunskaper om pensionen. Hela 70 procent uppgav i enkätstudien att de har otillräcklig kunskap om hur de kan påverka sin pension.
– Det är både lugnande och oroande att ha detta svart på vitt. Självklart oroande för att okunskapen är så pass utbredd. Men lugnande för att man nu vet det och kan jobba framåt.
Mikael Elinder menar att ingen tidigare undersökning har varit lika vetenskapligt rigorös som denna.
– Och det är ju mycket som är svårt när det gäller pensionen, konstaterar han.
Det mest oväntade de fick fram var att okunskapen är väldigt hög även för folk som är ganska nära pensionsålder.
– Jag hade förväntat mig att folk som är runt 55 år är ganska kunniga jämfört med 30-åringar, men det ser vi inte.
Hur får vi svenskar mer intresserade av pension?
– Vi bör fortsätta jobba med minpension.se. Det är en väldigt bra plattform som har ännu mer potential. Exempelvis bör den utvecklas med prognoser på längre sikt för unga människor. Minpension.se är väldigt bra när du närmar dig pension, men inte lika stark för unga.
Mikael Elinder tycker också att man bör undervisa mer om pension i skolan.
– Den frågan ska väckas redan i grundskolan, i högstadiet. Barn är inte ointresserade. Och det är anmärkningsvärt att man i grundskolan får lära sig hur folk på stenåldern försörjde sig, men i princip inget om hur man försörjer sig som pensionär i Sverige idag.
Han tycker att det saknas utbildning i privatekonomi genom hela skolgången.
– Det finns ingen gymnasiekurs i Sverige om privatekonomi, inte ens på ekonomprogrammet. I viss mån ingår det i samhällskunskap i gymnasiet, men otroligt lite. Det finns ingen kurs på universitetsnivå heller. Jag har lite av det i min kurs i mikroekonomi på Ekonomprogrammet.
Varför ser det ut så – att det är så lite undervisning i privatekonomi?
– Det har historiska förklaringar. Privatekonomi har inte ansetts som ett viktigt ämne inom nationalekonomi. Det är först på senare år som det har väckt mycket mer intresse i och med beteendeekonomins framväxt. Vi har haft en kultur i Sverige att privatekonomi lär man sig praktiskt av sina föräldrar, säger Mikael Elinder och fortsätter:
– Men! Nu har vi 20 procent i Sverige med bakgrund i annat land. Och ytterligare en grupp av svenska föräldrar som inte har den ekonomiska kunskapen. Barnen till de föräldrarna – vem ska lära dem? Det tycker jag är lite jobbigt att tänka på.
Mikael Elinder menar också att vi tidigare haft ett mer vattentätt välfärdssystem i Sverige med färre privatekonomiska fallgropar.
– Idag kan man komma hem en sen natt från krogen som 18-åring och spela bort hundratusen kronor på nätkasino. Pengar som man fått tag på genom snabblån. Sedan får du bära med dig det i livet.
Han tycker att man bör ha privatekonomi i läroplanen och successivt prata med barn och ungdomar i ämnet.
– Även vuxenkurser kan behövas. Men när du är i 30-årsåldern, har lämnat skolväsendet och tröttnat på prov går du hellre kurs i annat. Privata banker och finansinstitut, och även ni på AP7, gör ju insatser. Men det blir alltid partikulärt, en liten pusselbit och sedan har man ingen ram för var man ska lägga den. Det blir svårt att få ihop den stora bilden.
I studien svarar väldigt många att de har tänkt att de ska sätta sig in i pensionen, men det har inte blivit av.
– Det handlar om uppskjutarbeteende, prokrastinering. Forskning visar ju att om saker upplevs komplext, tenderar bli tråkigt och kan göras imorgon – så skjuter vi upp det. Och plötsligt är du pensionär. Problemet är alltså att folk inte tar sig tid.
Hur mycket tid lägger du själv på din pension varje år?
– Ganska mycket tid och tillräckligt för att jag ska känna mig trygg med mina val. Jag gör en balansräkning i början av januari med mina totala tillgångar och skulder. Ser hur det har vuxit sedan förra året.
Fakta: Mer om studien
- Yngre, lågutbildade, kvinnor och låginkomsttagare vet i genomsnitt mindre och har i lägre utsträckning förberett sig inför sin pensionering. Pensionskunskaperna är också lägre bland kvinnor än bland män.
- Många vet inte hur mycket de sparar till pensionen eller om de gjort aktiva val i premiepensionen.
- Av dem som anser sig sakna viktig kunskap menar nästan åtta av tio att pensionssystemet är alltför komplext och nästan lika många uppger att de tänkt sätta sig in i frågan, men att det inte har blivit av.
- I studien svarade cirka 3 000 svenskar i åldern 31-60 år på en enkät under åren 2017-18. Dels bestod enkäten av faktafrågor om pension och pensionssystemet, dels av frågor om individernas attityder till pensionen och deras eget pensionssparande.
Du hittar hela rapporten ”Svenska folkets kunskaper om pensionen” här.