Mycket har hänt i pandemins spår. Dels har man sett ett minskat resande och fossila utsläpp har minskat. Men förutom brutna leveranskedjor och stängda gränser, har klimatfrågan fått stå tillbaka. Det skrivs om en återhämtning av naturen då mycket av utsläppen minskat, men hur blir det när allt tar fart igen och hur mår regnskogarna och de boreala skogarna och ser vi en pågående massutrotning av världens arter?
Författaren Björn Forsberg påtalar nödvändigheten av att växla över från fossilt till förnybart. Han driver tesen att vi måste röra oss mindre över världen för att klara klimathotet. Han menar att Coronapandemin har gjort att vi snabbare rör oss mot den riktningen. Inte att resandet slutar i sig, men att det blir i mycket mindre volymer även efter att pandemin är över.
Men alla håller inte med. Ser man historiskt på andra finanskriser där man fått ställa om är det allt som oftast bara temporära effekter.
– Min och andras förutsägelser på vad som kommer att hända, och det är baserat på tidigare finanskriser, är att vi kommer att se en utsläppsminskning som är temporär kanske för i år, på ett par procent på global skala. Men sedan när ekonomin återhämtat sig så kommer utsläppen att öka snabbt igen och kanske till och med bli kraftigare, säger Victor Galaz, på Stockholm Resilience Centre.
Galaz tror att vi kommer att få en klimatbacklash, att individuella förändringar är marginella jämfört med stora systemförändringar. För trots att vi sett stora utsläppsminskningar när världens stått still, till exempel 5,5 procents minskning av koldioxidutsläpp 2020, så är det också det varmaste årets som någonsin uppmätts.
Som det ser ut kan vi hamna i en sämre situation efter pandemin vad gäller ambitiös klimatpolitik, enligt Galaz.
– Anledningen till att jag säger det är baserat på hur vi vet att klimatfrågan fungerar. Det gör den i länder där man har en stark ekonomi, förutsägbarhet för näringslivet, starkt folkligt stöd. Men just nu är allt det här osäkert så när vi kommer ut ur pandemin så kan vi vara svagare.
Ytterligare ett problem är att det internationella samarbetet kring den här frågan vacklar just nu. FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow skjuts till exempel fram till nästa år. Problemet med det är att det här skulle bli supermiljöåret och nu hörs röster som vill pausa klimatarbetet.
FN:s klimatpanel vill se ett globalt minimipris på koldioxidutsläpp. Det är enligt dem ett av de viktigaste verktygen för att nå Parisavtalets mål. Enligt beräkningar från IEA, Internationella energimyndigheten, visar att ett pris på 1 krona per kilo koldioxid skulle räcka för att halvera utsläppen till 2050. Ett förslag som en flera tunga svenska ekonomer och klimatexperter stödjer i en färsk rapport från SNS konjunkturråd.
I de flesta länder är det fortfarande helt eller nästan gratis att släppa ut koldioxid. Och endast ett 30-tal länder i dag har infört någon form av beskattning på koldioxidutsläpp.
Ändå fortsätter man till exempel att bränna ner regnskogen i Amazonas. Flera illegala bränder har dokumenterats av Greenpeace i juni och juli.
När man flög över området Mato Grosso i Brasilien kablades chockerande bilder ut över utbrända områden och skogsmark som förbereddes för bränder. I juni förstördes brasiliansk regnskog motsvarande ett område dubbelt så stort som Oslo. Jämfört med förra årets bränder vid samma tidpunkt har bränderna ökat med 28 procent.
– Den ökade avskogningen i kombination med den extrema politiken Brasiliens president, Jair Bolsonaro, för kan driva Amazonas regnskog mot irreversibel ”tipping point” inom två år, enligt Monica Bolle, ekonom vid PIIE.
Det innebär att regnskogen förvandlas till en savann. Något som skulle få katastrofala konsekvenser för mänskligheten, och den biologiska mångfalden.
David Armstrong McKay from Stockholm Resilience Centre är ändå hoppfull och enligt honom går det fortfarande att förhindra brytpunkten. Amazonas behöver inte självdö utan får man med politisk kontroll ett grepp om de globala utsläppen, samt att man minskar avskogningen så finns det fortfarande tid att rädda ekosystemen. Men det gäller alltså att båda delarna stoppas. För fortsätter de globala utsläppen kommer uppvärmningen av jorden ändå kunna orsaka att både Amazonas och den boreala skogen dör.
Inspiration från Rethink Talks.