Under måndagen körde Pensionsmyndigheten ett frukostwebbinarium ”Varför finns det fattiga pensionärer?”. Det utmynnade i en intressant efterföljande diskussion. Bland annat problematiken kring måttet relativ fattigdom.
En inbjuden panel bestående av Anna-Kirsti Löfgren, LO-ekonom, Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro och Anders Björklund, professor i nationalekonomi var inbjudna att diskutera rapporten.
Finns det några fattiga pensionärer i Sverige idag? Panelens svar på den frågan var något varierad. LO-ekonomen Anna-Kirsti Löfgren svarade ett konsekvent ja på den frågan, Timbros ekonom Jacob Lundberg tycker inte att Sverige har ett problem med fattigdom. Nationalekonomen Anders Björklund är inte heller övertygad om att det finns ett jättestort problem med fattiga pensionärer men det går samtidigt inte att ignorera vissa grupper.
Men det som alla tre landade i var måttet relativ fattigdom och där tycks alla tre har lite olika infallsvinklar. Det relativa måttet är en aning trubbigt det var alla överens om. Det fångar till viss del upp ett socialt utanförskap ekonomiskt, men blir måttet korrekt när man ska mäta pensionärernas levnadsförhållanden?
Man kan försvara det relativa begreppet när det kommer till att fånga upp just socialt utanförskap, men detta gäller ju bara så länge det underliggande måttet på ekonomisk standard är väldigt entydigt och bra. Och här är problemet – och det visar ju rapporten också, enligt Anders Björklund – att ganska många av de här inkomstfattiga pensionärerna egentligen är förmögenhetsrika.
– Och det beror på att den viktigaste förmögenhetsposten inte är med, nämligen ägd bostad. Så lägger man till det skulle man kanske hamna på att 50 procent av de här inkomstfattiga kanske har en skaplig förmögenhet, säger Anders Björklund, professor i nationalekonomi.
Jacob Lundberg menar att fattigdomsmåttet ska vara en absolut levnadsnivå.
– Av den anledningen att om man mäter relativ fattigdom då ändrar man ju ribban hela tiden. Då höjer man ribban i takt med att samhället blir rikare, det är ju helt olika saker som man mäter. Relativ fattigdom är ett mått på ojämlikhet, men det är inte fattigdom i den bemärkelsen som absolut fattigdom, säger Jacob Lundberg.
Anna-Kirsti Löfgren på LO menar att det inte finns ett mått som är rätt i alla sammanhang. Hon anser att båda måtten är relevanta.
– Det relativa måttet är viktigt för att alla ska ha möjlighet att delta i samhällslivet på lika villkor, säger Anna-Kirsti Löfgren.
Det relativa fattigdomsbegreppet är det mått som står ut i rapporten och det är det som används när man ska beskriva pensionärernas levnadsförhållanden. Men det rapporten visar är att just det måttet kan vara missvisande och det finns brister. Något som nationalekonomen, Anders Björklund var inne på. Det visar sig nämligen att om pensionärer med låg inkomst flyttade till dyrare bostäder skulle andelen relativt fattiga pensionärer i Sverige minska.
En dyrare bostad skulle ge rätt till till ökat bostadstillägg, vilket skulle ta dem över gränsen för relativ fattigdom. Deras samlade ekonomi skulle dock försämras, eftersom bostadsstödet inte skulle täcka hela den ökade kostnaden för boendet.
– Det är bekymmersamt att dagens relativa mått på fattigdom inte alltid identifierar grupperna med mest ansträngd ekonomi. Det begränsar även hur pass träffsäkert man kan utforma åtgärder för att minska fattigdomen, säger Ole Settergren.
I rapporten analyserar Pensionsmyndigheten åtgärder som kan minska den relativa fattigdomen, så som den mäts i dag, bland pensionärer i Sverige. Myndigheten räknar på fyra olika förändringar i pensionssystemets grundskydd som handlar om att:
- alla får maximal boendekostnad i bostadstillägg, 7 500 kronor per månad,
- förmögenhetstillägget inom bostadstillägget tas bort,
- alla som kan få bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd får det,
- eller alla automatiskt får 40 bosättningsår i garantipension, oavsett hur länge de har bott i Sverige.
– Pensionsmyndigheten tar inte ställning till om någon av de ändringar som analyseras i rapporten bör genomföras. Men vår slutsats är att även om alla fyra åtgärder genomförs så skulle det fortfarande finnas relativt fattiga pensionärer i Sverige, säger Ole Settergren.