En smått infekterad debatt har tagit fart i sociala medier efter att Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr gick ut och sa att det är en myt att Sverige har en hög inträdesålder på arbetsmarknaden i en ny rapport som släppts i veckan.
I rapporten framstår Sverige som ett land med en relativt låg inträdesålder på arbetsmarknaden för unga i ett europeiskt perspektiv. Siffrorna visade att unga i Sverige börjar jobba tidigare än Europasnittet. Viktigt att nämna här är att tidigare har man använt begreppet ”etableringsålder”.
”Vid en jämförelse med andra europeiska länder har Sverige en inträdesålder som ligger något under snittet”, skriver man i Pensionsmyndighetens rapport.
Daniel Barrs uttalande har väckt ett antal frågor och på twitter blev det en del motfrågor. Bland annat Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, gick till angrepp och undrade hur relevant jämförelsen faktiskt är när det saknas data.
Ett mått som brukar användas för att beskriva hur inträdet på arbetsmarknaden bland unga ser ut är etableringsåldern. Den inträffar när 75 procent av en kull har etablerat sig på arbetsmarknaden. Den åldern ligger på 27 år vilket tyder på en allt för sen examensålder för pensionsperspektiv, enligt Skandia.
En anledning till Munters skepsis är att det aktuella inträdesåldersmåttet som diskuteras utgörs av att den unge har arbetat i minst 1 timme per vecka, “vilket i princip innebär att man fångar helgjobbande ungdomar”, som Munter uttrycker det i VA.
Men kritiken slutar inte där. Två experter, Mikaela Almerud, Tamara Sobolevskaia, vid Svenskt Näringsliv stöttar Mattias Munter och i en debattartikel och menar att hela diskussionen landar fel.
”Pensionen är förvisso en fråga om ålder både in och ut på arbetsmarknaden men den är helt avhängig antalet arbetade timmar och det är det diskussionen måste handla om framöver om vi inte ska landa fel”, skriver debattörerna.
– Det finns flera olika sätt att mäta inträdesålder och som också ger klart olika resultat. Det mått vi tagit fram kan liksom alla andra kritiseras, men de olika mått vi studerat är entydiga vad gäller utvecklingen, även om nivån för inträdesåldern skiljer sig i år. Efter krisen under 90-talet så har inträdesåldern varit tämligen konstant. Det talar emot den allmänna debattens beskrivning av att ungdomar i Sverige börjar arbeta allt senare, säger Ole Settergren i ett pressutskick från Pensionsmyndigheten.
Pensionsmyt: Sverige har högre inträdesålder på arbetsmarknaden än andra länder. Det är faktiskt tvärt om. pic.twitter.com/628AmfN4Zl
— GD Pensionsmyndigheten (@GD_Pension) 13 maj 2019