Det råder inga tvivel om att pensionssystemet de senaste åren har varit föremål för en intensiv debatt av såväl politiker som enskilda aktörer. Därför har Pensionsmyndigheten gjort en faktaserie om pensionssystemet för att ta reda på hur det egentligen står till med vår allmänna pension.
Pensionsmyndighetens mål är inte att ta parti eller att argumentera för någon sida utan man vill ge ett faktaunderlag som underlättar den pågående debatten. Sex rapporter ingår i serien och här tänkte AP7 titta på rapporten: Är pensionerna tillräckliga?
Pensionsmyndigheten har tittat på cirka 2 miljoner individer fördelat på cirka 700 000 hushåll.
I media är den rådande bilden att pensionerna är för låga. Så hur kommer det då sig att Pensionsmyndigheten säger något annat?

– Delvis så håller vi ju med i och med att den allmänna pensionen hamnar under målet 60 procent av slutlönen. Men i övrigt så håller vi ju då inte med. Och det beror på att vi har tydliga uppfattningar att vi vågat oss på att säga vad som skulle vara tillräckligt och jämför med dessa, säger Ole Settergen, analyschef Pensionsmyndigheten.
Sammanfattningsvis så är den allmänna pensionen, inkomstpensionen, alltså otillräcklig, men tillsammans med tjänstepensionen så är alltså den totala pensionen tillräcklig.
En annan sak som lyfts är hur ska man tänka kring den gruppen som inte orkar jobba längre?
– Jag tycker att det främsta sättet för samhället att hantera den situationen är att genomföra den riktåldersförändring som till hälften är genomförd. För personer som inte kan arbeta på grund utav sjukdom eller skada ska ju åtminstone i teorin och till ganska stor del även i praktiken få sjukersättning och om man inte höjer pensionsåldern så stoppas sjukersättningen vid 65 år. Något som gör att den gruppen med nödvändighet kommer att få låga ålderspensioner. De kommer kanske ha låga ålderspensioner ändå, men om man höjer riktåldern kommer den i alla fall att bli bättre, säger Ole Settergren.
Enligt Ole Settergen så är det här en av de mest outforskade aspekterna på den höjda pensionsåldern. Fördelen är ju att den här gruppen då kommer de fortsätta att få a-kassa och sjukersättning högre upp i åldern och tvingas inte gå tidigt i pension.
Rapporten visar också att kompensationsgraden för allmän pension blir lägre och lägre. För de som gick i pension 2019 låg den i genomsnitt under målet på 60 procent. Så är man född 1975 och skulle börja arbeta vid 23 år fram till 65 år beräknas typfallet få en kompensationsgrad i allmän pension på endast 45 procent. Viktigt då att notera är att om man istället drar igång pensionsuttaget vid riktåldern blir kompensationsgraden 54 procent från den allmänna pensionen och lägger man till tjänstepensionen så blir den totala pensionen 73 procent av slutlönen.
En annan sak rapporten visar är att 15 procent eller 300 000 pensionärer ligger under gränsen för relativ låg ekonomisk standard. Det definieras som att de har en inkomst som är mindre än 60 procent av medianvärdet för hela landet.
1,5 procent av Sveriges pensionärer betecknas som materiellt fattiga. Det betyder att de inte har råd med grundläggande konsumtion. För denna grupp är inte pensionen tillräcklig, men Pensionsmyndigheten konstaterar att Sverige har den lägsta andelen fattiga pensionärer bland EU-länderna.
Ytterligare en viktig sak som Pensionsmyndigheten har upptäckt är att många av de nyblivna pensionärerna har valt att ta ut sin tjänstepension över 5 eller 10 år. Något som gör att deras pensionsinkomst faller radikalt när de åren har gått. Ännu värre är att många inte ens är medvetna om att de har gjort de här valen.
Tänk alltid på att du aldrig vet hur gammal du kan bli. Ha därför hellre en lägre månadsinkomst och en inkomst utspridd över flera år.
Grundfrågan om pensionernas tillräcklighet är i slutändan en fråga om synsätt och värderingar och utifrån den rapport som Pensionsmyndigheten gjort går det inte att säga att pensionerna generellt sett är otillräckliga. Däremot går det att säga att det finns en grupp pensionärer som har så pass låga pensioner att de kan anses otillräckliga. Anledningen till att de är låga kan man koppla till att de genom arbete eller bosättning inte fullt ut kvalificerar sig för tillräcklig pension.
Så här mäter man absolut fattigdom:
Absolut fattigdom mäter fattigdom utifrån absoluta gränsvärden. Sådana mått är därför oberoende av andra gruppers ekonomiska standard. Inom EU används måttet materiell fattigdom som också benämns materiell och social fattigdom. Att leva i materiell fattigdom innebär att man inte har råd med en viss levnadsstandard. Det mäts genom att undersöka om personer har råd att:
- Betala oförutsedda utgifter
- Ta en veckas semester per år
- Äta en måltid med kött, kyckling eller fisk, eller motsvarande vegetariskt alternativ, varannan dag
- Ha tillräcklig uppvärmning av bostaden
- Ha tillgång till bil
- Betala skulder (hypotekslån eller hyra, räkningar, avbetalningsköp eller återbetalning av lån)
- Ersätta slitna möbler
- Ersätta slitna kläder
- Äga två par skor
- Träffa vänner/släkt för att fika, dricka en öl eller äta middag minst en gång i månaden
- Ägna tid regelbundet till någon fritids- eller nöjesaktivitet
- Varje vecka spendera en mindre summa pengar på sig själv
- Ha tillgång till internet
En person i materiell och social fattigdom har inte råd med minst fem av dessa tretton poster. Indikatorn materiell och social fattigdom kompletterar tidigare indikatorer på materiell fattigdom, där fokus låg på konsumtionsvaror och om man har råd med vissa nödvändiga utgifter. Genom att ta med sociala aktiviteter, såsom nöjesaktiviteter och umgänge med vänner/släkt där man spenderar pengar, vill man fånga den sociala dimensionen av fattigdom.
Fotnot: För att räkna ut hur din pension förhåller sig till den inkomst du har åren innan du går i pension så används ett mått som kallas kompensationsgrad. Det är så man mäter i vilken utsträckning pensionen kompenserar för att du får en lägre inkomst när du börjar leva på din pension. Det är också ett sätt att försöka bedöma i vilken utsträckning du kan bibehålla din levnadsstandard som pensionär.
Källa: Pensionsmyndighetens rapport, Pensionsmyndigheten Youtube