Med anledning av en ny jämförelse av världens pensionssystem konstaterade DI i går att Sveriges system är sämst i Norden.
Det handlar naturligtvis om nyhetsvinkling. Att Sverige hamnar på sjätte plats globalt, är en rubrik som ger färre klick. Icke desto mindre stämmer det att världens högst rankade system är Danmark, Nederländerna och Australien, samt att både Norge och Finland placerar sig högre än Sverige.
Studien Melbourne Mercer Global Pension Index, som genomförts för nionde gången av Mercer och Australian Center for Financial Studies, är uppbyggd kring tre parametrar: tillräcklighet, hållbarhet och integritet. Tillräckligheten är Sveriges svagaste gren.
En punkt som drar ned Sverige är pensionsåldern, som behöver höjas för att få bättre balans mellan in- och utbetalningar i systemet. Pensionärerna blir fler och äldre utan att den arbetande delen av befolkningen växer i samma takt.
Som av en händelse flaggade regeringen i går om höjd pensionsålder. Pensionsgruppen i riksdagen tycks med andra ord ha enats dels om sakfrågan, det vill säga att flytta åldersspannet för pension två år uppåt till 63–69 år, dels om att diska av ärendet innan valet. För att lyckas behöver pensionsgruppen dock sannolikt fatta beslutas under november. Annars blir det svårt att hinna med lagstiftningsprocessen under 2018.
Om höjd pensionsålder innebär att vi klättrar i rankingen återstår att se. Sannolikheten skulle öka om Sverige återinförde någon form av skatteavdrag för privat pensionssparande, men hanteringen av ISK-skatten pekar i motsatt riktning. Rapporten identifierar också bättre skydd av pensionen för bägge parter i skilsmässor som ett förbättringsområde.
Johan Florén