Resultatbaserad ersättning är en avgiftsform på frammarsch. Nästan 40 procent av de svenska fonderna som startats de senaste fem åren har rörlig avgift, att jämföra med 10 procent av fonderna som är äldre än fem år. Det visar en genomgång som Morningstar har gjort.
Delvis skulle populariteten kunna bero på att det låter rätt sympatiskt. Typ, ”vi tar inte betalt om vi inte lyckas”. Tyvärr är det bättre i teorin än i praktiken.
Huvudproblemet är att det leder till ett högre avgiftsuttag, inte ett lägre som man möjligen skulle kunna tro. En anledning är att fonderna faktiskt tar betalt även när de inte lyckas, eftersom de har en fast avgift i botten. Jonas Lindmark på Morningstar skriver:
Ändå är det uppenbart att kostnaden för förvaltningen i snitt blir mycket högre om fondbolaget tar både en fast och en rörlig avgift ur fonden.
En annan anledning att det blir dyrt för spararen är att många fonder har en mycket låg ribba för när den rörliga avgiften börjar tas ut, till exempel den riskfria räntan som i år har pendlat mellan 1.5-2-5 procent. Om fonden inte tillämpar ”high watermark” tas den resultatbaserade avgiften också ut alla framgångsrika år, men återbetalas inte de år då fonden misslyckas (high watermark innebär att en fond som har tappat värde inte tar ut någon prestationsbaserad avgift förrän den åter ligger över den tidigare toppen).
Dessvärre är effekten av de rörliga avgifterna svår att urskilja även för engagerade sparare som läser fondfaktablad och liknande. De ingår inte i den vanliga förvaltningsavgiften, men inte heller i mer heltäckande mått som Årlig avgift. Morningstar försöker dock inkludera rörliga avgifter i sitt Normanbelopp.
Jonas Lindmark menar att dyra fonder trots allt kan vara värda pengarna. Till exempel kan hedgefonder, som ofta har resultatbaserade avgifter, vara ett alternativ när spartiden är kort och man vill undvika aktiemarknadens svängningar.
Undantagen finns främst bland de hedgefonder som utmärker sig genom låg eller helst negativ korrelation med aktiemarknaden. Just förmågan att skapa bra avkastning utan att ta hjälp av börsuppgångar är ovanlig och därmed värd att betala extra för.
Som vi har skrivit tidigare har de sparare som letar ”aktiva vinnarfonder” oddsen emot sig. Avgifterna är en av bovarna i dramat. Risken är större att avkastningen sänks, än chansen är att den höjs. I det här sammanhanget betyder det att även den som specifikt har bestämt sig för att välja en hedgefond med resultatbaserad avgift, behöver försäkra sig om att de verkligen får valuta för pengarna.
För pensionsspararande generellt kvarstår annars det gamla rådet att välja indexnära fonder med låg avgift.
Johan Florén