Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet
Maria Schultz

Riksbanken allt närmare en e-krona

Världens äldsta centralbank, Sveriges Riksbank, håller just nu på att utreda om man ska införa e-krona. Det har väckt många frågeställningar, framför allt internationellt.

Sverige är ur ett internationellt perspektiv unika när det handlar om digitala betalningar och på bara sex år har användningen av mynt och sedlar i Sverige minskat från 40 procent 2010 till 15 procent 2016 – och man tror att det idag är ännu färre som betalar med kontanter.

Risken att Sverige inom en inte allt för avlägsen framtid blir helt kontantlös är stor. Men behöver Riksbanken vara orolig?

Enligt Riksbankens egen rapport finns en farhåga att den digitala trenden mot betallösningar som bedrivs helt i privat regi och är koncentrerad till ett fåtal kommersiella aktörer kan hämma konkurrensen och göra samhället sårbart. Riksbanken skriver själva i sin rapport att framväxten av kryptovalutor är en anledning till varför man känner sig manad att göra en elektronisk valuta. Viktigt att betona är att e-kronan inte ska ersätta kontanter, utan det ska vara ett komplement.

På 1660-talet blev Sveriges Riksbank revolutionerande när de som ett av de första länderna i världen gav ut papperssedlar, nu kan de skriva historia igen, om de väljer att gå vidare med e-kronan.

Samtidigt frågar sig många varför Riksbanken och även andra länders centralbanker ska införa en egen elektronisk variant på pengar?

– Om vi inte gör något kan vi se fram mot en framtid där pengar kommer att privatiseras spontant, sade Cecilia Skingsley vid en bankkonferens i London, enligt Reuters.

Hon tror också att Sverige kommer att bli kontantfritt inom 3-5 år.

Men det enkla svaret är att om alla kontanter försvinner i samhället finns det inte längre något säkert sätt att få tag på centralbankspengar. Det är nämligen skillnad på pengar och pengar.

Centralbankspengar är svenska kronor utgivna av Riksbanken. Centralbankspengar kan vara sedlar och mynt, men även de pengar som finns på bankkonton i RIX (ett betalningssystem som ägs av Riksbanken). Riksbanken skapar pengar genom att ge ut sedlar och mynt, samt låna ut elektroniska pengar till affärsbankerna via RIX. Fördelen med statlig utgivning är att de anses helt säkra eftersom att svenska staten står som garant.

Det finns även privata pengar. Bankerna kan nämligen skapa nya elektroniska pengar när de ger ut lån. Om en bank ger ett bolån till en kund får denna en skuld på sitt konto hos banken. Samtidigt överförs de lånade pengarna till säljarens bankkonto. På så sätt skapar nya lån nya pengar. Skillnaden är att de insättningar som privatpersoner och företag gör hos bankerna anses mindre säkra än centralbankspengar. Om en bank skulle gå i konkurs kan man inte vara säker på att få tillbaka alla pengar, men insättningar på bankkonton är skyddade av en statlig garanti upp till ett visst belopp, insattningsgarantin.se.

Staten vill att det för allmänheten ska vara lika säkert att använda privata bankpengar som centralbankspengar, därför har man skapat insättningsgarantin för att skapa förtroende för betalningssystemet. Därför ser Riksbanken e-kronan som en digital motsvarighet till kontanter.

Lösningen skulle även kunna vara att erbjuda en konkurrensneutral infrastruktur som betaltjänstleverantörer kan ansluta sig till om de vill erbjuda tjänster till hushåll och företag. På så vis kan allmänhetens avgifter sannolikt bli något lägre.

Det finns grupper i samhället som upplever problem när kontantanvändningen minskar eftersom de av olika anledningar har svårt att använda digitala betalningslösningar. Det kan röra sig om äldre, funktionshindrade eller personer som av olika skäl inte har tillgång till andra medel än kontanter. Det är där Riksbankens ansvar tar vid, då man inte kan förvänta sig att privata marknaden ska ta på sig den uppgiften.

Riksbanken menar vidare, enligt sin andra rapport om E-kronaprojektet, att antingen utformar man en e-krona som en lösning eller så lagstiftar och reglerar man den privata sektorn att ta ett större ansvar.

Centralbankspengar är riskfria eftersom att de har monopol på att ge ut pengar i sedlar och mynt. Förr, ända in på 1900-talet, fick banker också ge ut egna sedlar, men det upphörde då det fanns en risk att dessa kunde gå i konkurs och då kunde pengarna förlora värde. Fördelen med statens monopol är just säkerheten att pengarna håller sitt värde över tiden.

Det Riksbanken just nu inriktar sig på, om de går vidare med e-kronan, är vilken teknisk lösning den ska vila på. Och det är där det börjar bli intressant. Men Riksbankens projekt står inte oemotsagt, det finns många kritiker till e-kronan.

Missa inte nästa artikel om kritiken mot e-kronan.