Känner du till dina två olika system av beslutsfattande? Vi har det första, snabba och intuitiva och det andra, långsamma och reflekterande. Men när och varför använder vi det ena eller andra? Det vet professor Gustav Tinghög som här ger råd hur vi kan nyttja båda på allra bästa sätt.
Våra två system av beslutsfattande förklarar hur vi människor processar information och fattar beslut. Det första, snabba och intuitiva surrar på hela tiden och är det som vi använder oss mest av. Det är inte speciellt ansträngande och alltid påslaget.
Det andra reflekterandet tror vi kanske att vi använder oss av hela tiden men vi gör det inte. Det är då vi väger för- och nackdelar mot varandra och det är mer mentalt krävande.
– Ofta kopplar vi in det analytiska systemet när vi tycker att vår intuition verkar lite knepig. Vi har system 2, ”den late kontrollanten”, som ibland går igång för att kontrollera det första systemet, förklarar Gustav Tinghög, professor vid Linköpings universitet.
Han har bland annat forskat i våra system och hur de påverkar oss.
Har vi olika mycket av de olika systemen i oss?
– Ja, vissa av oss fattar mer intuitiva beslut medan andra fattar mer analytiska. Men ingen person är bara system 1 eller 2. Alla är i båda systemen, men kan ha lite mer av det ena eller andra. Det är också viktigt att inte göra distinktionen att det ena är bra och det andra dåligt. Båda kan vara bra och dåliga. Om man ska vara en bra beslutsfattare gäller det att hitta balansen mellan båda systemen. Men det är inte alltid så lätt.
Hur har man kommit fram till att systemen finns?
– Systemen är en grov förenkling av hur vi människor fungerar och man skulle kunna göra det mycket mer komplext, men de här systemen mappar väldigt bra mot våra olika delar av hjärnan. System 1 kan kopplas mer till det limbiska systemet eller den så kallade reptilhjärnan, den äldre delen av hjärnan som vi delar med de flesta djur, medan den analytiska delen kan kopplas mer till den prefrontala delen av hjärnan, den nyare delen, som är mer unik för människan.
Kan vi ”lura” systemen att agera smartare?
– Genom träning av olika situationer kan system 1 bli bättre och system 2 lär upp system 1 att ha bra intuition. Exempelvis märks det på fotbollsspelare – när man spelar fotboll länge får man en bättre intuition i olika situationer. Rutinerade spelare är ofta bättre på att läsa spelet och det har de blivit genom att ha upplevt många situationer och tränat upp sin intuition för vad som troligen kommer hända. Vårt analytiska tänkande däremot börjar sakta att försämras redan i omkring 20-årsåldern, men det kan man ofta kompensera för med bättre intuition, säger Gustav och fortsätter:
– Dessutom finns nudging-litteratur som visar att bara av att presentera saker på ett annorlunda sätt kan du påverka folk att fatta beslut som du vill. Vårt känslosystem är också väldigt dåligt på att räkna och det kan leda till att vi inte fattar intuitivt så bra beslut. Till exempel kan vi tycka att en händelse känns jobbigare om det är ett ensamt offer, än flera. Våra känslor skalar inte upp.
Hur kan systemen påverka hur vi beter oss kring vår pension?
– När det gäller pension fattar vi inte så många beslut. Vi behöver inte använda system 1 så mycket. Automatisering har visat i flera studier att folk faktiskt sparar till sin pension och avsätter man mer till pensionen direkt vid löneökning blir det lättare än när man börjar vänja sig vid en högre lön.
Finns det något om systemen som du som forskare vill få svar på?
– Jag är väldigt intresserad av när rädslan över att behöva tänka och väga alternativ mot varandra driver vårt beslutsfattande. Det som driver folk mer är rädslan att göra fel och jag vill förstå när rädslan triumferar känslan av att göra rätt. Detta är kopplat mycket till när allt vi gör – är eller blir offentligt – vilket får negativa konsekvenser, säger Gustav Tinghög.