Regeringen, med stöd av de borgerliga partierna, har föreslagit ett inkomstpensionstillägg för att täcka upp för låga pensioner. Förslaget har mötts av kritik från bland andra Pensionsmyndigheten. Men vad handlar debatten om?
Redan i mars kom förslaget om inkomstpensionstillägg. En ny pensionsförmån för att öka pensionsinkomsten för personer som arbetat ett helt arbetsliv med låg lön, enligt regeringen.
Pensionsgruppen, som består av alla partier som står bakom det svenska pensionssystemet – Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet – stödjer alla förslaget.
Tillägget ska betalas ut av Pensionsmyndigheten tillsammans med övrig allmän pension och blir alltså ett tillägg till den inkomstgrundande allmänna pensionen.
Pensionsmyndigheten har fakta om förslaget På kort sikt kommer den som arbetat minst 40 år i Sverige och som har en allmän pension på mellan 9 000 och 17 000 kronor i månaden att få någon eller några hundralappar mer att röra sig med. Mest får de som idag har en pension på mellan 11 000 och 14 000 i månaden, de får 600 kronor före skatt.
Den nya förmånen föreslås börja betalas ut i september 2021.
Pensionsgruppen har betonat att inkomstpensionstillägget är en kortsiktig lösning och införs nu eftersom de som har för låga pensioner inte kan vänta fem eller sex år. De har även kommit fram till att en mer långsiktig lösning ska tas fram.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi beskrev för nyhetsbrevet Pensionsnyheterna att alla politiker i Pensionsgruppen står bakom, oavsett parti, då de alla inser att Sverige har ett problem med pensionssystemet och att pensionerna är för låga för grupper som jobbat ett helt yrkesliv och haft låga löner.
Trots den massiva kritiken finns det ändå de som välkomnar tillägget. För SPF Seniorernas medlemmar är pensionsfrågan en av deras viktigaste sakfrågor. och man har i fleraår arbetat för en högre allmän pension och att det ska löna sig bättre att ha arbetat.
– Det är en liten seger för oss i SPF Seniorerna att politikerna i och med förslaget på inkomstpensionstillägg erkänner det vi länge sagt: pensionerna är för låga och att ett långt arbetsliv knappt märks i mångas plånböcker.
Samtidigt ska vi understryka att inkomstpensionstillägget är otillräckligt, det handlar om maximalt cirka 400 kronor mer i plånboken efter skatt och berör drygt hälften av pensionärerna men summorna kommer att skilja sig. Det krävs alltså en kraftigare höjning av den allmänna pensionen, vilket vi också är tydliga med i vårt yttrande. SPF Seniorerna kommer att fortsätta arbetet för högre pensioner – hela systemet behöver en översyn och pensionsavgiften måste höjas, säger förbundsordförande Eva Eriksson.
Under sommaren och den senaste tiden har förslaget debatterats flitigt.
Staffan Ström är pensionsekonom hos Alecta och även han kritisk till förslaget. I juni kritiserade han det i DN Debatt tillsammans med sex andra ledande pensionsexperter.
Till AP7 säger Staffan Ström att han kan förstå att man från politiskt håll vill förstärka den allmänna pensionen.
– På senare år har tjänstepensionerna förstärkts och utvecklats med sin tid medan den allmänna pensionen stått still ända sedan pensionsreformen 1994. Det är bra att den uppdateras, men sättet man vill göra det på är sällsynt dåligt tycker jag, säger han och fortsätter:
– Det sämsta med förslaget är att man frångår en helt grundläggande princip som gällt sedan dagens pensionssystem konstruerades för 25 år sedan – att sittande regering inte ska blanda samman pensionerna med statens löpande utgifter. Syftet med det är att systemet ska fredas från försök att kortsiktigt ”köpa röster” genom budgetutspel från enskilda politiska partier, och att staten inte ska kunna plocka pengar från systemet för att använda till annat än pensioner. Om man dumpar den principen kan man knappast klaga om framtida regeringar vill föra pengar fram och tillbaka mellan pensionssystemet och statsbudgeten. Jag är säker på att man har goda avsikter med förslaget, men jag är rädd att man öppnar Pandoras ask om förslaget går igenom.
Ett andra ”grundskott” han ser mot dagens pensionssystem är att man slopar kravet på balans mellan in- och utbetalningar. Dagens pensioner finansieras i första hand genom inbetalningar från arbetsgivare och arbetstagare under livet; man brukar tala om att pensionen bygger på livsinkomstprincipen.
– Om vi börjar lägga skattefinansierade bidrag av olika slag ovanpå pensionerna gäller inte den principen längre. När kopplingen mellan in- och utbetalningar försvinner blir det lätt att kräva att ”någon annan” ska ge mig en vettig pension.
En tredje uppenbar nackdel Staffan Ström ser är att förslaget minskar incitamentet att jobba längre:
– Förslaget kommer att leda till rena tokigheter som att den som jobbar ett år extra kan få en lägre pension. Det går helt på tvärs mot utvecklingen att arbetslivet förlängs i takt med att vi lever allt längre och är allt friskare.
Även Frida Bratt, sparekonom hos Nordnet, stod bakom debattartikeln i somras.
– Jag ser problem med tillägget. Självklart är det lätt att sympatisera med argumenten att många pensionärer har en väldigt låg pension och att det ska finnas ett respektavstånd mellan den som jobbat ett helt arbetsliv och den som inte har det. Mina invändningar handlar om hur den här förbättringen för pensionärer är konstruerad, säger hon.
Hon tycker såsom Staffan Ström att tillägget strider mot pensionssystemets grundbultar, det vill säga att pensionen ska bygga på livsinkomsten samt att pensionen ska finansieras via avgifter via pensionssystemet.
– Med inkomstpensionstillägget riskerar vi att få en situation där pensionen avgörs av bidrag som kortsiktigt beslutas utifrån varje regerings uppfattning om pensionerna och hur stort budgetutrymme de ska få. Pensionerna är för viktiga och för långsiktiga för att vara föremål för partipolitik, säger Frida Bratt och fortsätter:
– Att vi behöver få högre pensioner är det inget tvivel om, många pensionärer har det som sagt tufft. Men hade det inte varit bättre att satsa på en mer ambitiös och långsiktig lösning? Höjd pensionsålder är ett måste med hänsyn till den demografiska utvecklingen, och därför är det ytterst oroväckande att Pensionsmyndigheten varnar för att höjningen kan bli försenad på grund av att detta tillägg ska administreras.
Frida Bratt ser inte att inkomstpensionstillägget har någon direkt påverkan på privatspararna.
– Möjligen att den här kortsiktiga lösningen riskerar att stå i vägen för andra viktiga pusselbitar, som höjd pensionsålder och skattesubventionerat pensionssparande.