Hoppa till innehållet
ap7 logo Till AP7.se
Foto: Engel62/Pixabay

Sverige klättrar upp till en femte plats över pensionssystem i världen, men har fortfarande långt till ledarna Nederländerna och Danmark.  Foto: Engel62/Pixabay

Maria Schultz

Sjunkande pensioner drar ner Sverige i ranking

Vi lever allt längre efter pension. Det leder till att pensionen måste räcka längre. För att undvika att den allmänna pensionen förvandlas till en ren grundtrygghet, behöver vi förlänga arbetslivet.

I en färsk rapport jämför Mercer olika pensionssystem i världen. Sverige klättrar till plats fem i rapporten som omfattar 34 länder, men har ändå en bit kvar till de som leder ligan: Nederländerna och Danmark.

Sveriges pensionssystem är i topp när det kommer till långsiktig hållbarhet i förhållande till en åldrande befolkning. Vi är även bra på lägstanivån för pensioner, bland annat i form av garantipension. Det får den som haft låg inkomst eller inte arbetat alls. Men det kan samtidigt vara ett problem.

Daniel Barr, nytillträdd generaldirektör för Pensionsmyndigheten, tog i en debattartikel i SvD 13 oktober upp några av utmaningarna i systemet och efterfrågar politiska ställningstaganden. Ska till exempel den allmänna pensionen ge grundtrygghet eller inkomsttrygghet?

I dag är skillnaden minimal mellan de som betalt in pensionsavgifter ett helt arbetsliv med låga inkomster och de som inte har arbetat alls, vilket går emot tanken med systemets utformning. Även om det enligt Barr är behjärtansvärt att öka grundskyddet, gör det att kopplingen mellan inkomst och pension minskar ytterligare.

Det höjda grundskyddet, tillsammans med inkomsttaket på 42.000 kronor per månad där avgifterna inte längre ger några pensionsrätter, gör att den allmänna pensionen ger allt mer grundtrygghet och allt mindre inkomsttrygghet. I förlängningen tvingas vi att helt byta livsstil om vi primärt ska leva på den allmänna pensionen när vi slutar jobba.

Ur ett systemperspektiv kan det delvis kompenseras genom frivilligt sparande i olika former, vilka staten kan stimulera. Just skattegynnat sparande är något som Mercers rapport pekar på bör återinföras igen i det svenska systemet. Sverige hamnar näst sist av de 34 länderna på den punkten, vilket drar ned totalbetyget.

Om statliga stimulanser av privat pensionssparande någonsin återkommer på den politiska agendan får man hoppas att de inriktas på bredare grupper än höginkomsttagare. Däremot kommer stimulanserna inte att hindra utvecklingen mot minskad inkomsttrygghet i den allmänna pensionen, snarare tvärtom.

Det låga ränteläget och en åldrande befolkning är något alla länder brottas med och som får konsekvenser för pensionen. Motståndet mot höjda pensionsåldrar är kompakt på många håll. Samtidigt finns en gräns för hur mycket avgifter som kan läggas på den arbetande delen av befolkningen. Innan sommaren informerade finansdepartementet att den så kallade försörjningskvoten var den högsta sedan 1930-talet.

Efter många år av diskussioner om höjd pensionsålder presenterade Pensionsmyndigheten i september det konkreta förslaget att pensionsåldern kopplas till livslängden. Det är svårt att se att något annat i längden är möjligt.

Begreppsförklaringar

Grundtrygghet = Princip som innebär att alla oavsett inkomst får lika stor offentligfinansierad ersättning, i det här fallet pension.
Inkomsttrygghet = Pension eller annan förmån som betalas som andel av tidigare inkomst.