Lönar det sig att fortsätta jobba? Det är en aktuell fråga för många som närmar sig pensionen. Då kan det vara bra att känna till att i år minskar skillnaden i pension mellan den som arbetat och den som aldrig haft ett arbete.
I januari höjdes garantipensionen. Höjningen innebar, enligt beräkningar av Pensionsmyndigheten, att det så kallade respektavståndet minskar. Men vad är respektavstånd?
Vi tar ett exempel:
Pensionär A har aldrig arbetat. Hon får garantipension och maximalt bostadstillägg. Det blir sammanlagt 16 534 kronor efter skatt.
Pensionär B har arbetat hela livet. Hon har haft en medelinkomst. Totalt får hon ut cirka 1 500 kronor mer än pensionär A, enligt Pensionsmyndigheten.
Skillnaden mellan vad pensionär A och pensionär B får i pension kallas respektavstånd. Det faktum att respektavståndet minskar innebär att det nu lönar sig sämre att fortsätta arbeta längre upp i åren. Det motverkar samhällets behov av att behålla människor i arbete.
För en genomsnittlig kvinnlig pensionär är respektavståndet 1 560 kronor, medan det för en manlig genomsnittlig pensionär är 3 450 kronor.
Varför minskar avståndet?
Att respektavståndet nu krymper hänger ihop med utvecklingen av garantipensionen, som är ett grundskydd för den som inte har arbetat och därmed har rätt till inkomstpension. Den 1 januari i år höjdes garantipensionen. Dessutom är garantipensionen knuten till prisindex som stigit mycket på grund av den höga inflationen. Det gör att garantipensionen höjs med upp till 8,7 procent i år, medan inkomstpensionen samtidigt bara höjs med 3 procent.
Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren säger i en intervju med nyhetsbrevet Pensionsnyheterna att höjningen av grundskyddet har uppkommit till följd av ett dilemma.
För att kunna erbjuda bra pensioner till alla, även de som inte arbetat, höjs de lägsta pensionerna. Då blir effekten att det blir mindre kvar i plånboken att fördela till dem som arbetat med konsekvensen att det då inte lönar sig lika mycket att arbeta. Respektavståndet krymper.
Går det att åtgärda situationen?
I dagsläget är det, enligt Pensionsmyndigheten, omkring 40 procent av svenskarna som inte längre omfattas av livsinkomstprincipen, alltså den princip som säger att pensionen beräknas utifrån de samlade arbetsinkomsterna under livet. Nästan hälften av pensionärerna får från och med i år tillägg från garantipensionen.
Bo Könberg som var med och utarbetade dagens pensionssystem har nyligen uttalat sig i frågan i en debattartikel på SvD debatt. Han menar att ett sätt att ta sig an situationen är att höja pensionsavgiften, eller sänka garantipensionerna. Bo Könberg menar också att systemet har urholkats i takt med att garantipensionen höjts och införandet av inkomstpensionstillägg, som är en extra pension för den med låg allmän pension.