AP7 har i flera tidigare artiklar tagit upp frågor kring den ökade medellivslängden och dess effekter på vår pension. Men i en rapport av Skandia tar man även upp problematiken med de fördomar som finns mot äldre som fortsätter att arbeta. Rapporten visar att fördomarna är utbredda och kostar mycket för dem som drabbas.
Skandia har inför rapporten låtit göra en opinionsundersökning där de frågat cirka 1 000 personer hur de anser att de äldres möjligheter på marknaden bör se ut. Det visade sig att så mycket som en fjärdedel inte ansåg att personer över 65 ska ges samma möjlighet till en karriär som yngre. Det som är den springande punkten är att de flesta anser att de äldre hindrar karriärmöjligheterna för yngre människor och att de är mindre anpassningsbara. Något som egentligen helt strider mot vad som väntar oss.
Eftersom att befolkningen blir allt äldre kommer även pensionerna att påverkas då de måste räcka längre. Det i sin tur innebär att vi måste få högre genomsnittliga pensioner, därför införde riksdagen riktålder. Tidigare kan man säga att det inte har spelat någon roll när man varit född, oavsett så har 65 år motsvarat det som nu blir nya riktåldern.
Riktålder innebär att olika generationer kommer att ha olika riktåldrar beroende på vilken medellivslängd just den generationen förväntas ha.
– Det innebär att dagens 35-åringar kan komma att förvänta sig en riktålder på ungefär 70 år, säger Agneta Claesson till AP7.
Därför skulle man också kunna säga att det är allt viktigare att komma ut i arbetslivet så tidigt som möjligt. Riktåldern är nämligen endast är ett komplement till de grundläggande principer kring hur stor din pension blir.
– Förutom uttagstidpunkten är det fortfarande livsinkomsten som styr pensionen. Att arbeta vitt, se till att ha en tjänstepension och arbeta så länge som möjligt är det viktigaste för din framtida pension, oavsett riktålder, säger Agneta Claesson.
En annan sak som är viktig att informera om är att det svenska pensionssystemet är robust i sin grundstruktur. Dels eftersom att pensionen speglar livsinkomsten, dels kopplingen mellan hur mycket man betalat in och hur mycket man får ut i pension.
Men problematiken kommer när balansen mellan antalet arbetade år och de år man tänkt vara pensionär rubbas. Och det är där vi står nu när medellivslängden har ökat snabbare än arbetslivet. Allt fler pluggar vidare efter gymnasiet något som senarelägger steget ut i arbetslivet.
Det finns därför två viktiga parametrar man bör ha i åtanke: Dels att det är viktigt att komma ut i arbetslivet så tidigt som möjligt. Ju fler arbetsår, desto mer pension. Är man sedan frisk och har ork så kan man också jobba längre än till 65 år.
För det är just det Skandia nämner i sin rapport. Många som är äldre skulle egentligen kunna jobba ytterligare några år. Men då gäller det så klart att attityderna mot de äldre inte blir ett hinder. Det är till exempel ett faktum att redan vid 55 års ålder minskar chanserna till jobb vid rekrytering.
För många kan det bli svidande konsekvenser av att lämna sin arbetsplats i förtid, ibland är det till och med ofrivilligt. Många äldre lockas dessutom av sockrade avtal där man erbjuds ett till synes bra avgångsvederlag om man väljer att sluta frivilligt. Något som kan ge stora konsekvenser för pensionen.
Skandia har även gjort ett uträkningsscenario: En person som arbetar som säljare skulle få en pension motsvarande 75 procent av slutlönen om han arbetar fram till 68 års ålder. Om han däremot får ett sockrat avtal, lämnar arbetsmarknaden vid 64 år och går i pension två år senare, sänks pensionen till att motsvara 67 procent av slutlönen.
– Vi har räknat på flera olika scenarier där en person lämnar arbetslivet före riktåldern. Den ekonomiska smällen blir stor hur vi än räknar. Varje extra år som pensionär gör att pensionen sänks med cirka sex procent. För den som lämnar arbetsmarknaden vid 63 år istället för vid 65 kan det alltså innebära omkring 12 procent lägre pension resten av livet, säger Mattias Munter.