Har du koll på dina fondval? Många missar tusenlappar i avkastning genom att fortsätta spara i fonder med höga avgifter trots att det är lätt att byta. Forskare har undersökt vad som kan ligga bakom beteendet.
Att fondavgifter kan variera mycket är det många som känner till. Men varför väljer sparare ändå fonder med höga avgifter när det finns likvärdiga – billigare – alternativ? Karin Kinnerud, forskare i nationalekonomi vid BI Norwegian Business School, har undersökt hur information och svårigheter i att hitta alternativa billigare fonder påverkar sparares fondval. I en studie kontaktades 18 000 personer inom premiepensionssystemet med olika typer av informationsbrev. Spararnas agerande följdes sedan för att utvärdera effekten av de olika informationskampanjerna.
– Brist på kunskap om alternativ och svårigheter i att själv leta upp billigare fonder har visat sig vara två stora hinder för spararna. Vår förhoppning är att vi med den här studien ska kunna bidra till bättre utformade plattformar med mer relevant information för att underlätta fondval, både för vanligt sparande och för pensionssparande, säger Karin Kinnerud.
Svårast att nå de med störst informationsbehov
Vad är det då som styr vilka fonder vi väljer att spara i? I studien framgår det att som mest 40 procent av de som missar att välja den billigaste indexfonden inom en given kategori gör det för att det är besvärligt att hitta det billigaste alternativet. Informationsbrev som inkluderade namn på alternativa billigare fondval ökade sannolikheten att spararen också genomförde förändringar i sitt sparande.
En annan faktor som spelar in i val av fonder är finansiell kunskap. En del forskning pekar på att grupper med lägre utbildning också har en lägre nivå av finansiell kunskap och därför får svårare att fatta kloka beslut kring sin privatekonomi. Den gruppen sparare skulle därför ha allra störst nytta av extra information med hjälp och råd på vägen.
– Dessvärre ser vi i vår studie att grupper med lägre inkomst tenderar att reagera mindre på information. Det gör det extra viktigt att fundera kring hur vi bäst når just de personer som är i störst behov av information. I framtida studier skulle det vara intressant att undersöka vilken typ av finansiell information som bidrar till bättre fondval och hur vi generellt kan öka människors finansiella kunskaper, säger Karin Kinnerud.
Förbättrad konkurrens med ökad information
En tydlig slutsats från studien var att sparare som tidigare fattat ett aktivt fondvalsbeslut inom premiepensionssystemet gärna håller fast vid det valet, även när de får information om att det finns likvärdiga fonder med lägre avgifter. Resultatet visar att det inte alltid räcker med ett bra förvalsalternativ för att komma tillrätta med passiviteten. En potentiell lösning skulle kunna vara att sparare med jämna mellanrum aktivt måste bekräfta sitt tidigare fondval, och att man annars automatiskt flyttas tillbaka till förvalsalternativet.
– En ökad medvetenhet om avgifters påverkan på pensioner skulle kunna förbättra konkurrensen på fondmarknaden. För samhället som helhet skulle det innebära en förbättring om sparare fick en ökad förståelse kring avgifternas roll på pensionen, säger Karin Kinnerud.