Ny forskningsrapport visar att de svenska hushållen överskattar sina kunskaper inom både ekonomi och miljö. Det ökade intresset att engagera sig i miljöfrågor samt att man är mer benägen att betala högre avgifter för gröna finansiella produkter kan – enligt undersökningen som rapporten bygger på – förklaras av en övertro på de egna miljökunskaperna och rädslor istället för på fakta.
Anders Anderson (bilden ovan), vid Swedish House of Finance och David Robinson, Duke University, har i forskningsrapporten ”Knowledge, Fears and Beliefs: Understanding Household Demand for Green Investments” undersökt hur svenska hushåll förhåller sig till klimatförändringarna.
Rapporten bygger på en enkätundersökning man skickade ut till 20 000 svenska hushåll våren 2018, i åldern 18-65 år. Drygt 4 000 svarade. De fick frågor om nivån på deras finansiella kunskaper, samt deras attityd till hållbart sparande.
Det som är slående i studien är hur majoriteten av de tillfrågade grundar sina beslut på egna upplevelser istället för på fakta. Det som framkom är att har man själv upplevt extremväder är det större sannolikhet att man är en ”grön investerare”. Egna upplevelser driver alltså till stor del hushållens attityder och investeringsbeslut.
– Hur ska en enskild individ utifrån sina egna upplevelser, snarare än faktisk kunskap, kunna veta vad som är en bra eller dålig finansiell produkt? Även om du gör ”rätt” sak, kan det vara av fel anledning och risken för felbedömningar eller misstag ökar, säger Anders Anderson.
– I en uppföljning av projektet finner vi också att rädslor förklarar benägenheten att investera i ESG-fonder inom premiepensionen.
Det finns naturligtvis en fara i de här resultaten.
Det innebär att det är svårt för konsumenten att fatta seriösa beslut. För om forskningen pekar på att investeringar i gröna fonder är känslomässigt drivna, skapar det inte en bra utgångspunkt när man ska investera till exempel sina premiepensionspengar. Då blir det risk att kommunikationen till konsumenterna enbart bygger på emotionella argument och konsumenten i sin tur går på den linjen.
− I förlängningen gäller det ju att skapa trygga pensionslösningar som inte kostar konsumenterna för mycket, säger Anders Anderson.
Andra överraskande resultat i studien är att 65 procent av svenskarna anser att det är viktigare med en grön planet än ekonomisk välfärd – främst tycker yngre, välutbildade kvinnor i storstäderna det.
Men den fråga som kanske fick de mest häpnadsväckande svaren i enkäten är: Varför äter inte isbjörnar pingviner?
Nära 50 procent svarade fel på den frågan. En fjärdel visste inte, elva procent menade att isbjörnarna drivits från sitt naturliga habitat, men sedan fanns det alltså två procent som uppgav att isbjörnar är vegetarianer.
– Vet man inte att isbjörnar och pingviner lever på olika kontinenter har man troligen svårt att bedöma hur några av de kanske mest utsatta djurarterna påverkas av den globala uppvärmningen, avslutar Anders Anderson.
TIPS:
Lyssna även på vår pod med Anders Anderson – där pratar han bland annat mer om hur vi som individer tar finasiella beslut.