Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet
Maria Schultz

Svenskarna lyckas inte minska sitt avfall

Varje år producerar vi svenskar 473 kilo sopor per person. Källsortering är något som anses vara viktigt i Sverige, ändå är tröskeln för att minska mängden avfall alltför hög för hushållen. Det visar ny forskning från Mimmi Bissmont på Malmö Universitet.

Bissmont har har i studien djupintervjuat svenska hushåll som källsorterar men inte jobbar aktivt med att förebygga sopor, dels svenska bloggare med fokus på ”zero waste”, enligt ett pressmeddelande.

Hon kallar dem ”Zero waste”-bloggare och den här gruppen har visat att det finns en möjlighet att minska sitt avfall. men man får jobba hårt.

– Samhällsnormen är tydlig och få problematiserar den privata konsumtionen. Men det gör zero wasters. De fokuserar helt på egna val och börjar ofta med olika typer av köpstopp. De utmanar på så sätt shoppingen som statusmarkör och fritidsintresse, säger Mimmi Bissmont.

Sverige är kända för att vara duktiga på återvinning, men det räcker inte. Tar man till exempel plaståtervinningen kommer den i sig inte att rädda våra hav utan företag måste producera mindre plast. Något miljöorganisationen Oceana varnade för inför den internationella konferensen ”Our oceans” 2018.

Enligt FN hamnar cirka åtta miljoner ton plast i haven varje år. Lägg därtill att produktionen av plast ökar med cirka fyra procent per år. Det innebär en fördubbling om 10 eller 15 år.

Så för miljöns skull är det bättre om vi minskar avfallet. Och att börja med hushållsavfallet är alltid en start, menar Bissmont.

Den forskning Bissmont gjort visar att hushållsavfallet varken är avsiktligt eller helt frivilligt. Hon vill att det ska vara både enklare och bli mer socialt accepterat att förebygga avfall.

– Tidigare forskning kring avfallsminimering har handlat om attityder och motivation. Men det räcker inte utan är bara en del av lösningen, säger Mimmi Bissmont.

Även om viljan finns där till att minimera sina egna sopor, upplevs det av många som svårt att: 

  1. Avstå shopping. Zero wasters som intervjuas i avhandlingen beskriver att det är svårt att avstå från shopping. De uppger att det finns saker de ”villhöver”.
  2. Hitta alternativ. Det är inte lätt att hitta varken livsmedel utan förpackning eller prylar som går att reparera. Om vardagen ska gå ihop måste det vara enkelt.
  3. Agera annorlunda. Lunch i medhavd låda kräver personalens godkännande och kollegorna blir nyfikna och kanske till och med ifrågasättande.

Det som studien kommit fram till är att zero waste-bloggarna måste kämpa för att minska sitt avfall och det i sig tyder på att förebyggande av hushållsavfall inte stöds av svensk samhällsstruktur. Det gör att den heller inte kommer att spridas av sig själv.

Mimmi Bissmont menar att det finns sätt att stödja minskning av avfall. Lagstiftning är ett sådant verktyg. Man kan ta plastkassen som ett framgångsrikt exempel. I synnerhet nu när butikerna höjt priset på plastkassarna.

Men resultatet av höjningen får man kanske se i ett längre perspektiv. Kritiska röster har till exempel pekat på att plastkassarna i butikerna faktiskt återanvänds som soppåsar i hushållen. I och med höjningen kommer folk nu istället att köpa mer importerade plastpåsar på rulle, något som kan leda till att koldioxidutsläppen kan öka med 40 procent.

5 tips till dig som vill minska ditt avfall: 

  1. Börja med att fundera över dina egna konsumtionsvanor. Hur konsumerar du och varför?
  2. Vilka behov har du och hur kan dessa tillgodoses? Kan de tillgodoses på annat sätt än vid inköp av grejer?
  3. Reflektera över alternativen till inköp. Dela, hyra, låna är några exempel som blir allt vanligare. Om inte dessa är möjliga finns kanske alternativet att köpa begagnade saker eller saker som går att laga.
  4. Hur använder du dina saker? Genom att vårda och reparera ger vi sakerna längre livslängd.
  5. Kasta inte i onödan! En femtedel av allt grovavfall i Sverige består av hela och fullt användbara saker. Kanske kan dina grejer hitta ett nytt liv hos någon annan: sälj eller skänk. Om det är avfall: sortera och återvinn. Och kom ihåg att saker du lämnar vidare bara får en förlängd livslängd om det finns en villig mottagare. Så var beredd på att även bli mottagare.

Läs avhandlingen här: Reducing household waste: A social practice perspective on Swedish household waste prevention