I alla fall om man tittar på Novus senaste rapport. Där har en klar majoritet svarat att de helst ser att man bygger nytt eller startar upp Ringhals för att lösa energifrågan idag. Men det är inte solklart i forskningssammanhang. Där går åsikterna istället kraftigt isär.
56 procent av svenskarna har svarat, så det är en majoritet som anser att mer kärnkraft är den bästa lösningen för att lösa energifrågan idag.
Kärnkraften ses alltså som en mycket viktig del för svenskarna för att lösa energiproblemet. Men det är många som även vill ha sol-, vind- och vattenkraft också. Det är också tydligt att de som svarat ser en skillnad mellan klimat och miljö. Man anser inte att kärnkraft ska vara för evigt men det är en temporär lösning inför framtidens klimatinnovationer. För om framtiden är elektrisk krävs som bekant elektricitet.
I Sverige har debatten kring kärnkraft varit en seglivad debatt under flera års tid. Men Sverige har också många forskare som ligger i framkant när det kommer till innovationer kring små modulära kärnreaktorer. Till exempel Janne Wallenius och Christian Ekberg, verksamma vid KTH respektive Chalmers.
Men även inom forskarsamhället går åsikterna isär. Vissa menar att det är avgörande för att nå en hållbar energiförsörjning, medan andra kallar det för slöseri med skattepengar.
Det är svårt för den enskilde att avgöra vad som är vad, men Energirådet (IEA) – som alltid är neutrala när det kommer till energitekniker – kom så sent som 2019 ut med en rapport där de varnade utvecklade ekonomier för att låta kärnkraften drivas mot förfall. I rapporten fastslogs att det krävs kraftfulla incitament från regeringarna att accelerera utbyggnaden av kärnkraften dramatiskt, samt att restaurera de nuvarande – annars riskerar koldioxidutsläppen att öka istället. IEA står fast vid att utan kärnkraft skulle övergången till rena energisystem bli mer kostsamt och komplext och till och med hota de globala utsläppsmålen enligt Parisavtalet.
Några som beviljat forsknings- och utvecklingsanslag i Sverige är Energimyndigheten. De har gått in med flera miljoner i olika projekt och har till exempel satsat 25 miljoner kronor på etableringen av ett kompetenscenter för utveckling av kärnkraftsteknik vid Uppsala universitet.
− Syftet är att bidra till att skapa ett hållbart energisystem, säger Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik och huvudkoordinator för centret, som kommer ha fokus på införandet av små modulära reaktorer (SMR) i Sverige.
Enligt Ane Håkansson har tekniken flera fördelar jämfört med de stora reaktorerna vi har i Sverige i dag.
− SMR är ännu säkrare och samtidigt betydligt billigare att tillverka. De kan massproduceras i fabriker och placeras där de behövs, säger han.
SMR öppnar också nya möjligheter då kostnaden för att bygga stora reaktorer i kombination med ombytlig politik innebär för stora utmaningar för kärnkraftsindustrin. De modulära små reaktorerna finna idag redan på flera platser i världen och de är så pass små att man kan placera dem på pråmar och lastbilar och ta dem dit de mest behövs.
Cirka 30 procent av den svenska energiförsörjningen kommer idag från kärnkraft och ska vi klara omställningstakten krävs det kärnkraft, menar Ane Håkansson. Till skillnad från förnybara tekniker är kärnkraften stabil och anpassningsbar, medans vindkraft är beroende av vind och solkraft av sol.
Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers, ger Ane Håkansson mothugg och menar att bilden av kärnkraft och SMR är grovt förenklad.
− Det är spännande fysik, men jag ser inte att de här forskningspengarna kommer leda till billig el för industrins konkurrenskraft. Om det är det man vill uppnå spiller man skattepengar, säger han.
Samtidigt enligt Energimyndighetens prognoser kan elanvändningen komma att fördubblas i Sverige till år 2050.
Men enligt Kåberger ligger framtidens elförsörjning inom solel och vindkraft och istället uppnås stabilitet med hjälp av lagringsteknik. Det råder alltså inte konsensus inom forskarkåren.
− Det är typiskt att man på forskningsstadiet beskriver reaktorer som små och billiga. Det har vi hört förr, men när de sedan väl ska byggas brukar det inte bli så, säger han.
Kåberger pekar på det finska kärnreaktorexemplet Olkiluoto 3. Det drog igång 205 och skulle vara redo 2009, men är fortfarande inte klart. Man har också övertrasserat kostnaden som skulle landa på 3,2 miljarder euro. Det beräknas nu bli det dubbla.
Kärnkraftsdebatten är långt ifrån över och vi följer den med intresse.
Undersökningen från Novus är gjord på eget initiativ av Novus. Du kan ladda ned rapporten och läsa mer här: Rapport_Novus Energifrågan 2022