Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet

Svenskt välstånd förutsätter bättre skola och höjd pensionsålder

I kölvattnet av den senaste PISA-studien har en rad artiklar publicerats om den svenska skolans förfall. I DN kan man i dag läsa hur Sverige avskaffade kompetenskraven på lärarna år 2000, med följd att skolresultaten föll som en sten, samtidigt som de polska skolresultaten gått som en raket under samma tidsperiod.

Det är svårt att förstå hur det har kunnat gå så illa. Maciej Zaremba tror att det hårda konformitetstrycket i den svenska debatten är en del i förklaringen. Avvikande och kritiska röster motarbetas så konsekvent att de nästan försvinner helt, vilket gör att mycket dåliga beslut kan fattas. Han tar den urspårade rättsprocessen kring Thomas Quick som en parallell. Kommunaliseringen och det fria skolvalet är andra förklaringar till den svenska skolans dåliga utveckling.

I debatten får man ibland också intrycket att det framför allt behövs ökade resurser, men resursbrist är knappast den svenska skolans problem. I rapporten Nationell strategi för Sverige, som BCG (Boston Consulting Group) publicerade strax innan årets PISA-studie, kan man läsa:

”Precis som i sjukvården tycks en ökning av utbildningskostnaderna inte ha haft något större effekt på resultaten. På OECD-nivå finns ingen korrelation mellan utbildningsutgifter och kvalitet. För Sveriges del ökade kostnaden per grundskolelev med nästan 20 procent mellan 2000 och 2009 (se Figur 21), trots att de svenska skolresultaten försämrats i internationella jämförelser, vilket innebär att Sverige är sämre än länder som Slovakien, Litauen, Ungern, Rumänien och Polen på att skapa värde (dvs. kunskapsresultat) per spenderad peng, även efter justering för lönenivåer. Inte heller kan man se någon tydlig korrelation mellan kostnad per elev och resultat i Sveriges kommuner.”

I rapporten presenterar BCG ett antal rekommendationer till politiker och beslutsfattare för att även framöver säkra det svenska välståndet. Förbättrad utbildning är en del av den första rekommendationen ”Ökat fokus på produktivitetstillväxt”.

Den andra rekommendationen är att ”Bromsa förväntade nedgången i arbetade timmar” genom en rad åtgärder som mildrar effekten av en demografisk utveckling med allt fler äldre. Höjd pensionsålder är en av dessa åtgärder, men den kommer inte att förslå på långa vägar.

Mer om det senare i veckan.

Johan Florén