Det kan vara bra att känna till att samma effekt som gäller för ränta-på-ränta, vilken gör att pengarna växer på lång sikt, även gäller för avgifter. Fast då knapras det på kapitalet i andra ändan istället. Det är inte helt lätt att få till med huvudräkning men om man sätter sig i lugn och ro och räknar så får man en tydlig bild av att avgifter har en stor betydelse på den framtida pensionen.
En kollega illustrerade kraften i ränta-på-ränta effekten under långa sparperioder för mig med följande exempel,
Om vi tänker oss två personer Allan och Bosse som har samma årliga avkastning på 10 procent. Allan sparar 1000 kr/år i 40 år och Bosse väntar i 20 år och sparar sedan 3000 kr/år under resterande 20 år. Frågan blir då vem av dem som kommer att ha högst pensionsbehållning, Allan eller Bosse?
Rätt svar är att Allan. Han kommer att ha en pensionsförmögenhet som är mer än dubbelt så stor som Bosses (487 000 vs. 189 000).
För att nå samma pensionsbehållning som Allan behöver Bosse, i exemplet ovan, spara cirka 7 700 kronor per år under de 20 år han sparar. I studier där liknande frågor ställts visar det sig att de allra flesta av oss har en ganska vag uppfattning om vem som kommer ha högst pensionsbehållning.
Via Pensionsmyndighetens hemsida finns en tabell som i procent visar hur pass mycket längre pensionen blir beroende på vilken avgift du betalar för dina fonder. Om du väljer en fond med en årlig avgift på till exempel 0,15 procent minskar pensionsbehållningen med 5 procent. En fond med samma värdeutveckling, men med årlig avgift på 1,5 procent reducerar pensionen med 39 procent.
Här kan du läsa mer om fondavgiftens betydelse och kolla in tabellen.
Louise Svensson