Avtalspensionen – eller tjänstepensionen – är nuförtiden en integrerad del av det svenska pensionssystemet. Den är till och med populärare än att få ett gymkort. Annat var det för 100 år sedan. Då gick missnöjda arbetstagare samman och bildade gemensamma pensionskassor för att trygga ålderdomen.
Att få försörjning av en pension efter ett långt arbetsliv, det var långtifrån en självklarhet för svenskarna förr i tiden. Pensionen som den ser ut i dag, har växt fram under en lång tid. Sveriges första lag om allmän folkpension kom till den 21 maj 1913 och några år senare bildades Sveriges Privatanställdas Pensionskassa (SPP) som därmed blev det första steget mot dagens tjänstepension.
– De gemensamma pensionskassor som sedan växte fram utformades för att man ville skapa en bättre framtid med en trygg ålderdom. Pensionen skulle vara en naturlig ersättning för jobb – och inte en nådegåva från arbetsgivaren. En annan viktig punkt var att pensionen skulle följa med även om man bytte arbetsgivare, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension.
Effekter på arbetsmarknaden av pensionen
Tanken om att pensionen skulle vara personlig och följa med oavsett arbetsgivare underlättade för den som ville byta jobb. Det ledde till en mer rörlig arbetsmarknad, något som även arbetsgivarna var intresserade av. I dag har vi en allmän pension där politiken sätter ramarna och en tjänstepension – tidigare ofta kallad avtalspension – som drivs av arbetsmarknadens parter.
– De två delarna i pensionen skapar en form av konkurrens och driv framåt i frågorna. Det blir en växelverkan mellan arbetsmarknadens parter och politiker där stafettpinnen förs framåt hela tiden, säger Kristina Kamp.
De allra flesta har en tjänstepension
Till skillnad från 1920 när den allra första avtalspensionen infördes så täcks i dag de allra flesta på den svenska arbetsmarknaden av en tjänstepension. Det finns fyra stora kollektivavtalade lösningar som täcker in privatanställda arbetare och tjänstemän, statligt anställda och anställda i kommun och region.
Förutom just tjänstepensionen innehåller avtalen också förmåner så som sjukförsäkring, ersättning vid föräldraledighet och andra skydd som kan vara specifikt framtagna för yrkeskåren.
– En aspekt som förbättrats i tjänstepensionerna är att vikarier i dag har ett betydligt bättre skydd. De fick tidigare ingen tjänstepension men det har ändrats så att fler får ta del av den så viktiga tjänstepensionen, säger Kristina Kamp.
En annan förbättring för svenska pensionssparare är att den ålder då man börjar tjäna in till tjänstepensionen sänkts. Tidigare fick man ofta inga inbetalningar om man var under 25 år, i dag finns det i många fall ingen nedre gräns alls, och i andra fall har gränsen sänkts.
– Något som möjligen utvecklats till det sämre för arbetstagarna är att det i dag är mycket mer osäkert vad man kommer att få i slutpension. Risken har förflyttats från arbetsgivaren till arbetstagaren och transparensen i systemet har gått ner. Och det gäller ju både den allmänna pensionen och tjänstepensionen, säger Kristina Kamp.
Den mest populära förmånen
Vikten av tjänstepensionen har successivt ökat och i dag är den för de allra flesta helt oumbärlig för att få en bra slutpension. Det är också en insikt som fler och fler arbetstagare har. Sedan snart tio år tillbaka genomförs en undersökning genom Sifo, på uppdrag av myndigheter och bolag i pensionsbranschen, om vilka förmåner vi svenskar tycker är viktigast utöver lönen.
– Personer under 29 år har tidigare rankat gymkortet som den bästa förmånen men i den senaste undersökningen hade den här åldersgruppen, precis som övriga åldersgrupper, rankat tjänstepension högst. Det visar att kunskapen om hur viktig tjänstepensionen faktiskt är har spridit sig i samhället, säger Kristina Kamp.