De yngre generationerna har insett att de måste arbeta längre, cirka 6 av 10 är inställda på att jobba vidare efter 65 år. Men de vill ha mer i pension än vad pensionssystemet ger. Ju fler år man arbetar desto högre pension kan man räkna med, men många av de tillfrågade i Swedbanks undersökning känner ändå inte att det räcker till.
De nya riktåldrarna som riksdagen tog beslut om i pensionssystemet 2019 var till för att ge mer pengar i pension. Riktåldern innebär att man höjer pensionsåldern utifrån förväntad genomsnittlig livslängd. Och poängen är att säkra att de flesta ska få en pension på omkring 70 procent av den lön de har när de slutar jobba.
– Med det nya systemet säkras pensionerna på den nivå som var meningen när det nya pensionssystemet infördes på 1990-talet. Endast 14 procent har än så länge koll på vad riktålder är och vad det får för effekt, men kortfattat innebär det tusenlappar mer i pension och att vi får förbereda oss på att jobba längre än till 65 år, säger Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank.
Eftersom att Sveriges befolkning lever allt längre så var man tvungen att ändra pensionsåldern, annars skulle pensionen sjunka successivt i takt med att vi blir äldre. Det innebär att den som är 40 år idag skulle få under 60 procent av sin slutlön i pension och det skulle bli ännu mindre för dem som är yngre.
Systemet kommer att införas från och med 2026 och då kommer pensionsåldern att ligga på 67 år. För dem som är 30 år idag kommer pensionsåldern att vara 70 år istället. De flesta inser att man måste jobba längre, men majoriteten tycker att 65 år eller till och med yngre är mer rimligt att gå i pension. Ändå så planerar 61 procent av 18-34-åringarna att gå i pension efter 65 år. Det kan man jämföra med 50-65-åringarna där endast 37 procent kan tänka sig att jobba efter 65 år.
Men trots att de yngre kan tänka sig att jobba längre så är de missnöjda med vad pensionen kommer att ge. 74 procent menar att en rimlig pension är över 70 procent av slutlönen, något den inte kommer att bli trots införandet av riktålder och höjd pensionsålder.
40 procent av de tillfrågade uppger också att de skulle behöva en inkomst på minst 20 000 kronor per månad efter skatt om de var pensionärer idag. Något en stor andel inte kommer att få. Undersökningen visar nämligen 60-70 procent av de med en lön upp till 33 000 kronor per månad inte förväntas få den pension de uppger att de skulle behöva om de var pensionär.
– Jag förstår om 70 procent av lönen i pension kan kännas lite, men det är en klar förbättring jämfört med tidigare och den nivå man får ställa in sig på. Behöver man mer än så är mitt råd att man antingen jobbar ännu lite längre eller kompletterar med ett eget sparande. Ju tidigare man börjar spara, desto bättre. Man kan också påverka sin pensionärsekonomi genom att se över sina utgifter och i god tid börja anpassa dem för en lägre inkomst. Nödvändiga levnadskostnader för en pensionär utöver boende ligger på omkring 6 000-7 000 kronor per månad och person, säger Madelén Falkenhäll.
Så får du en bättre pensionärsekonomi – tips från Swedbank
|