Kan vi som investerare påverka hur våra portföljbolag hanterar och rapporterar kring vatten? Vad talar för att investera i bolag som är verksamma inom lösningar på vattenkvalitet och vattenbrist? Och varför är det så svårt att hitta investeringsmöjligheter kopplat till svensk vatteninfrastruktur?
Det var några av frågorna på seminariet ”Vatten som investering” som hölls av Swesif och Sjunde AP-fonden i samarbete den 9 oktober.
Tre aspekter avhandlades av tre inbjudna talare. Noel O’Halloran, Chief investment officer på den irländske fondförvaltaren KBI Global Investors beskrev möjligheterna att investera i ”blå”-aktier. Svenskt Vattens VD Pär Dalheim diskuterade utmaningarna kring investeringar i de svenska VA-infrastrukturen.
Men först ut var Tytti Kaasinen, Associate Director på Sustainalytics, som genomfört ett treårigt projekt för att ta reda på hur dialog med portföljbolagen kan påverka rapportering och arbete med vattenfrågor. Av 300 bolag i tre sektorer, livsmedelsindustrin, textilindustrin och gruvindustrin, valdes tjugo bolag ut att delta i en fokuserad dialog.
Efter tre år kunde det konstateras att de 20 bolagen Sustainalytics fört en dialog med hade förbättrat både sin rapportering och hantering inom området. Bland de 300 bolagen som inte deltagit i dialogen syntes överlag ingen förbättring och en relativt stor andel hade till och med försämrat sin rapportering:
”Det här är förstås inte vad vi hoppats på. Att vatten är affärskritiskt märks inte i vår undersökning och rapporteringen når inte upp till våra förväntningar. 30 procent av bolagen hade förbättrat sig, medan 39 procent hade lägre score än vid den första mätningen. Gruvsektorn presterar bäst, sannolikt för att de finns nära sin påverkan i samhället, så behovet att hantera frågorna är stor liksom förväntningarna på att de rapporterar. Textilindustrin är den sektor som agerat och förbättrat sig mest.”
”Det här är givetvis en god nyhet eftersom vi tror att för att en hållbarhetsfråga ska bli ordentligt integrerad i strategier är engagemanget från ledning och styrelse en förutsättning. Ökat engagemang uppifrån kan få saker att hända även inom andra områden”.
Jämfört med trenden i den stora kartläggningen var trenden mer positiv bland de 20 bolagen som deltog i dialogen. Dessa förbättrade sig väsentligt bättre än övriga – 65 procent av bolagen fick en högre score efter dialogen.
”Det är ett bevis på att dialog på ett konkret sätt kan förändra och att investerare har en viktig roll att spela när det kommer till vattenrapportering och -hantering”.
Företagen gör också mer än de berättar om i sina rapporter. Ur ett investerarperspektiv visar det att förutom påverkan ger dialogen investerare möjlighet att få information som inte är tillgänglig i rapporteringen.
Problemet är globalt medan lösningarna ofta är lokala. Störst effekt bland best practice-exemplen som studerades hade projekt där flera aktörer samarbetat kring en gemensam vattenresurs. Här finns de största möjligheterna.
Tytti Kaasinen konstaterade också att företagen inte delar hennes entusiasm över vattenfrågan. Trots att vatten både är en kritisk och väsentlig fråga anses den inte vara en prioritet. Den får ofta spela andra fiol efter klimatfrågan, eller efter sociala hållbarhetsfrågor såsom arbetsförhållanden, exempelvis inom textilindustrin.
”Som investerare kan ni påminna bolagen att det finns mycket att göra kopplat till vatten och uppmuntra dem att hantera frågorna proaktivt i stället för reaktivt.”
Läs övriga delar från seminariet:
- Vattenseminarium del 2 – Investera i ”blå”-aktier, lösningen på SDG6?
- Vattenseminarium del 3 – Vilken roll har kapitalet i svensk VA-infrastruktur?
- AP7 theme report water 2016-2018