Vi har ett växande samhällsproblem. Nämligen att befolkningen åldras och det är för närvarande en obalans mellan olika arbetsgrupper när det handlar om just ålder kontra hur länge man ska jobba vidare. Carolina Nordlinder doktorerar i socialt arbete vid högskolan Gävle och fokuserar just på äldre i arbetslivet och vilka faktorer som påverkar tidpunkten för pensionering.
Den grupp hon kikar närmare på är äldre arbetare, så som undersköterskor, vårdpersonal, sjuksköterskor samt chefer inom äldreomsorgen.
– Inom äldreomsorgen förutspår man att det kommer att saknas arbetskraft. Vi står inför stora samhällsproblem om det inte finns tillräckligt många yrkesverksamma som kan täcka upp behovet av omsorg riktad till äldre.
Som det ser ut just nu har den demografisk utvecklingen helt förändrats. Det har blivit en omvänd befolkningspyramid. Numera har vi en större andel äldre samtidigt som det föds allt färre barn. Det kommer att ge effekter på arbetsmarknaden. Det innebär att det kommer finnas för få personer som arbetar inom äldreomsorgen samtidigt som antalet äldre med behov av omsorg kommer att öka.
– Vi är precis i uppgången nu. Mellan 2025 och 2030 är prognosen att det kommer att behövas mer personal inom äldreomsorgen.
Det finns olika lösningar för att möta personalbristen. Bland annat genom arbetskraftsinvandring eller att man förlänger arbetslivet. Eftersom att riksdagen har beslutat att riktåldern för åren 2020 – 2023 är 67 år så har uttaget för den allmänna pensionen också flyttats fram från 61 till 63 år. (Det gäller dem som är födda 1961 och 1962.)
Den stora frågan är hur man ska lösa den kommande personalbristen?
Det viktigaste för de olika företagen är att fortsätta att utveckla medarbetarna, förändra sättet man arbetar på och tillgodose behoven som finns. Alla organisationer måste se över kompetensutvecklingen, anställa fler, våga ställa om organisationen genom till exempel ny teknik som finns tillgänglig. En annan viktig faktor är att använda den kompetens som finns på rätt sätt samt vara lyhörd.
Enligt siffror från Statistiska Centralbyrån har medellivslängden ökat mycket i Sverige. Bara de senaste 30 åren har den ökat med cirka 8 år för kvinnor och 9 år för män – från 77 till nästan 85 år för kvinnor och från 72 till drygt 81 år för män.
– Att medellivslängden har ökat är fantastiskt, men i gruppen kvinnor med låg utbildning har medellivslängden minskat. De typiska arbetarna inom äldreomsorgen är lågutbildade kvinnor. De upplever också ofta att de har ett fysiskt tungt arbete och fackförbundet Kommunal har larmat om att den här yrkesgruppen inte orkar jobba så länge, säger Carolina Nordlinder.
Därför hoppas Carolina Nordlinder att avhandlingen ska bidra till kunskap om jämlikhet i arbetslivet.
– Man pratar mycket om jämlik sjukvård. Det här handlar om att alla, oavsett yrke, ska kunna jobba så länge man förmår utifrån jämlika förutsättningar, men arbetslivet är inte jämlikt. De med lägst utbildning har många gånger de fysiskt tyngsta arbetena som sliter ut kroppen i förtid. Detta gör att dessa personer kanske inte kommer att kunna jobba lika länge som andra yrkessektorer, men pensionssystemet är ändå lika för alla, säger Carolina Nordlinder.