Det troligaste är att du inte vet det.
Så vad är det som påverkar våra beslut när vi står inför oändliga valmöjligheter. Och vad får oss att tänka långsiktigt.
Man kan ta en grov jämförelse. Varför känns det jobbigt att köpa en resa för 8 000 kronor men mindre jobbigt att betala för en middag på 250 kronor?
Enligt en studie vid Columbia University så gör vi människor cirka 70 val en normal dag.
En annan studie gjord på vd:ar visade att den genomsnittlige vd:n var involverad i 139 uppgifter per vecka. Och då ska man inte glömma att varje uppgift också var uppdelad i många delsbeslut.
50 procent av dessa vd:ars beslut gjordes på nio minuter eller mindre. Bara 12 procent av besluten tog upp en timme eller mer av deras tid.
Tänk nu på dina egna val. Vet du hur många av dessa som hamnar på nio minuters-kategorin jämfört med en timmes-kategorin? Hur bra tror du att du hanterar dessa val?
Rent logiskt kan man hävda att alla val till slut blir övermäktiga. Och enligt Barry Schwartz, amerikansk psykolog, som myntat valfrihetens paradox blir vi människor paralyserade av för många val.
Han hävdar vidare att valmöjligheter är ett västerländskt fenomen och det vilar på idén om att maximera individens frihet. Alltså, vägen till ökad frihet går via ökade valmöjligheter. Det vill säga att ju fler valmöjligheter vi har, desto mer frihet har vi, vilket i sin tur leder till ökad välfärd.
Enligt Schwartz är detta så djupt förankrat i våra grundvalar och våra liv att ingen någonsin skulle ifrågasätta det.
Alla vill ha unika upplevelser och produkter men vad gör man när man vill ha en vanlig tandkräm och det finns 50 stycken olika att välja mellan?
Viktigt att betona är att den moderna utvecklingen i sig inte är något negativt, men det stora utbudet av valmöjligheter ställer ändå till det många gånger. För även om du har svårt att välja produkt, blir det oftast inte lättare när du ber om hjälp. Inte ens personalen kan ge dig en antydan om vilken av de 250 sorterna olivolja du ska välja.
Eller varför inte ta Barry Schwartz exempel inom hälsovården. Du går till läkaren för att få en ordination om behandling. Istället säger läkaren ”Vi kan göra A eller B.
A har de här fördelarna och riskerna, B har de här fördelarna eller riskerna. Vilket väljer du?”
Du frågar: ”Vad skulle du valt?”
Läkaren svarar igen: ”Jag har gett dig de här två valen, hur vill du göra?”
Du frågar: ”Vad skulle du gjort om du var jag?”
Det som skedde ovan kallas patientens beslutsrätt. Det låter bra, men i själva verket är det en förskjutning av ansvaret och beslutsbördan från den som har koll på läget, till den som inte har koll.
Schwartz ger ett allvarligt exempel på det i ett TED-talk om en studie som gjorts på investeringar i ett frivilligt pensionssparande för anställda. Det som upptäcktes i den här studien var att för varje grupp om 10 fonder som erbjöds sjönk andelen deltagare med två procent. Erbjöd man 50 fonder, var det 10 procent färre som deltog än om man bara erbjöd fem?
Varför kan man undra?
Därför att med 50 fonder att välja mellan, är det så svårt att avgöra vilken fond man bör ta, så man skjuter upp beslutet till framtiden. Det medförde att de anställda inte kom igång med pensionssparandet. Beslutet var så svårt att de anställlda missade ett avsevärt bidrag från arbetsgivaren som hade åtagit sig att bidra med samma summa som den anställde sparade.
Så vad blir då konsekvensen av för många valmöjligheter? Enligt Schwartz är det alltså förlamning och att man till slut inte vågar ta ett beslut.
Om man jämför med svenska tjänstepensions- och premiepensionssystemet så går ju inte individen miste om pensionsinsättningar om den inte gör ett val, men även här kan ett stort utbud av fonder göra att antalet icke-väljare ökar på grund av choice-overload.
Nedan kan du se en film om ett företag som gör precis tvärt emot alla andra och erbjuder sina kunder färre valmöjligheter, men säljer desto mer produkter än alla andra.
Happy Friday!