Vem vill titta in i framtiden – handen upp?! Det är dags för en framtidsspaning inför 2050 där vi tittar extra noga på hur våra pensioner kan se ut, karriärer, den tekniska utvecklingen – ja, livet i stort! Häng med när vi tar pensionsexperter och framtidsforskare till hjälp för att blicka 25 år fram i tiden.
Så länge förväntas du leva
Bland dem som är i livet och fyller 70 år 2050 förväntas mediandödsåldern, alltså åldern där hälften har dött och hälften lever kvar, bli 90 år för män och 92 år för kvinnor. Det visar Statistiska centralbyråns statistik för hur dödligheten i olika åldrar förväntas se ut i framtiden.
Så många barn förväntas vi få
Även om barnafödandet har minskat de senaste åren väntas barnafödandet att öka – långsamt. Idag föds i snitt 1,43 barn per kvinna medan man spås föda 1,67 barn per kvinna år 2050.
Så förväntas arbetsmarknaden se ut
– Tidigare har man ofta trott att arbetslivet ska bli mer flytande. Vi ska byta jobb och arbetsplatser oftare och de fasta karriärvägarna ska lösas upp. Men det har inte hänt i såpass hög grad som man förutspått. Arbetsmarknaden har fortsatt växa och har totalt sett inte minskat. Vi jobbar fortfarande mycket, säger Johan Westerman, fil. dr. i sociologi.
Han forskar vid Institutet för Framtidsstudier, just nu om yrkesstruktur och strukturförändringar på arbetsmarknaden.
– Många jobb försvinner inte bara, de förändras och som individ får man kunna tänka sig att byta från en nedåtgående till en uppåtgående bransch. Här är det viktigt att tänka på livslångt lärande. Att ha förmågan och motivationen att byta jobb mitt i karriären, säger Johan och fortsätter:
– Viktigt inför framtiden är att lära sig hur man gör när man byter jobb och inte blir för bekväm där man är. Det är alltid viktigt att lära sig nya uppgifter, om man om 10-20 år ställs inför kravet att få vara kvar eller inte – och för att hålla hela vägen. Du kan tjäna på att byta jobb av många olika skäl. Stora förändringar har alltid funnits och individer har generellt sett anpassat sig. Mycket av det man bävar inför går att titta tillbaka på, i tidigare generationer, och se hur det var och gick för dem. Det var sällan utan turbulens, men också något man kunde hantera.
Här är jobben som förväntas växa vidare
– De jobb som kallas professioner, som kräver lång eller kort högskoleutbildning, har stadigt vuxit. Även servicearbeten och en stor del av vissa yrken inom vården, att jobba med människor, som kräver någon form av utbildning men inte långa professioner. Till stor del växer dessa yrken på grund av en åldrande befolkning och politiska förändringar som uppmuntrat att expandera den här sektorn. Det är inget som pekar på att den här trenden skulle ha stannat av, men vi vet ju inte om den kommer att fortsätta i framtiden, även om en hel del pekar på det, säger Johan Westerman.
Så förväntas den tekniska utvecklingen bli
– Många pratar om väldigt stora förändringar snart, i ljuset av AI-tekniken. Det finns de som ser ett framtidsscenario där ingen arbetar längre och allt automatiseras. Intressant, men inte ett troligt scenario. Om vi tittar på vad som hänt sedan AI kommit, så har AI snarare ökat människors produktivitet, liksom internet och datorer gjorde när de kom. Internet fick exempelvis arbetsplatser mer globaliserade och vi jobbar idag på ett helt annat sätt – hemifrån och är aldrig riktigt lediga. Så den stora produktivitetsboomen genom AI tror jag inte att vi kommer att se, säger Markus Furendal, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och vid Institutet för framtidsstudier, och fortsätter:
– AI och annan teknik används för att få människor att jobba hårdare idag än de skulle ha gjort utan tekniken. I lagerlokaler behandlas exempelvis människor som jobbar där mycket som robotar. Teknik övervakar deras minsta rörelser. Så när man till exempel hyllar Amazons effektivitet med självkörande robotar som plockar på lagret beror det också på att Amazon använder övervakningsteknik för att krama produktivitet ur arbetarna. Det leder inte till mer fritid och lek – bara ett sätt att förstärka redan existerande mönster.
Markus ser också att även om den tekniska utvecklingen kan göra oss ännu mer produktiva och smartare finns även dess distraktioner kvar:
– Alla med en smartphone går runt med en supersmart dator i fickan, men trots det använder vi fortfarande inte tekniken till de allra bästa sakerna, säger han.
Om han får önska en sak vad gäller den tekniska utvecklingen inför framtiden är det:
– Att reflektera över vilken typ av värld vi vill ha och att vi fattar politiska beslut som kan leda oss dit. Sverige har en lång historia av att anamma ny teknik. Vi har gjort strukturomvandlingar på ett politiskt medvetet sätt och jag önskar att vi minns de goda exemplen inför framtiden och drar lärdomar av dem. Att vi sätter oss i förarsätet och fattar aktiva och medvetna politiska beslut om tekniken och inte bara säger: ”Nu händer det här – vare sig vi vill eller inte.”
Så gammal är du när du går i pension 2050
– Om vi ser till personer födda 1983, som alltså är 67 år, år 2050, är riktåldern då beräknad till 69 år. Då kan man tidigast ta ut allmän pension från 65 år. Om vi jämför med personer som är födda 2014, som alltså är 36 år, år 2050, har de en beräknad riktålder på 70 år och kan i så fall tidigast ta ut pension från 67 år, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist hos Pensionsmyndigheten.
Så ser tjänstepensionen ut 2050
– Tjänstepensionen har en kollektivavtalad grundavsättning som är ett minimum, 4,5-6 procent, men vi ser att fler lokala avtal bygger på med fler procent än det. Jag tror att tjänstepensionen fortsatt absolut är en viktig del av hela pensionen, såsom idag. Den lägsta åldern för att ta ut tjänstepension har redan flyttats uppåt inom offentlig sektor och förändringar skulle kunna ske inom alla kollektivavtal, oklart men inte omöjligt, säger Agneta Claesson.
Så mycket eget sparande måste du ha för att klara dig 2050
– Jättesvårt att sia om, men att spara själv är alltid bra för den som vill och kan, men utifrån det vi vet idag blir de stora pensionsutbetalningarna fortsatt genom allmän pension och tjänstepension. Om du jobbar och har tjänstepension är många gånger ett privat sparande något du inte behöver stressa fram. Vi har ett mycket stabilt pensionssystem. En jämförbar pensionsnivå bygger på att du jobbar till riktåldern och om du inte vill det – ja, då får du spara mer själv, säger Agneta Claesson.
Så är det generellt att leva i världen 2050
– Jag tror att det är bra att leva 2050!
Det säger Johanna Danielsson, framtidsstrateg på framtidskonsultföretaget Kairos Future, och fortsätter:
– Jag är varken dystopiker eller utopiker men tror på mänsklighetens vilja till utveckling. Vi lever längre och vi kommer att leva bra högre upp i åldrarna. Friskare, eftersom det inom medicin redan idag har gjorts en hel del framsteg inom genterapi, biologiska läkemedel och datadriven prevention som lär få stort genomslag framåt. Vi kan tidigt fånga upp sjukdomar på ett helt annat sätt.
Ett annat område där Johanna Danielsson ser möjligheter växa fram är i form av så kallade exoskelett som sätts som förstärkning runt kroppen för den som börjar bli ostadig i steget. Färre brutna lårbenshalsar!
Så funkar våra hem
– Vi lever i ett hem som stöttar oss bättre än idag. Och det är mer användarvänligt än idag med viktiga funktioner för temperatur, ljus och ljud i bakgrunden, säger Johanna Danielsson och fortsätter:
– En utmaning framöver är försörjningsunderskottet – allt färre i arbetande ålder ska försörja allt fler. Hemtjänsten måste göras mer effektiv. Här kommer vi exempelvis se mer av avancerade toaletter med rengörings- och torkfunktion, teknisk hjälp med dusch och att säkert ta sig ur sängen. Vill du som äldre träffa dina kompisar behöver du inte vänta på hemtjänsten utan kallar på självkörande fordon. För den som gillar att komma ut i naturen finns terränggående alternativ.
Så är pensionsärslivet
– Att vara pensionär handlar inte om att luta sig tillbaka och vara nostalgisk. Ett nyfiket förhållningssätt och kontinuerligt lärande krävs för att dra nytta av den teknik som kommer. Annars blir det ett gap mellan de som lyckas skaffa sig tillgång till teknik och de som inte gör det, säger Johanna Danielsson och fortsätter:
– Just nu föds det så få barn att det inte går att ta för givet att samhället kan hand om alla på samma sätt som idag. Jag tror att övergången till pensionslivet blir mer flytande, att man gig-jobbar mer som pensionär. Yngre pensionärer tar hand om äldre, med ärenden och som sällskap på utflykter. När allt mer i vardagen automatiseras blir mänskliga värden sannolikt högre prioriterade, att få en kram blir viktigare än att få det städat. Någon som kan få andra att skratta får högre status än den som kan slå i en spik.
Så tillbringar vi vår fritid
– Medan de som är födda på 60-talet sätter resandet högst bland sina intressen idag har det halkat ner i prioritering bland unga. Istället är digital underhållning mer intressant. Och som äldre reser vi nog mindre än vad vi kanske tror. Vi ser att resor blir mindre viktigt ju närmare pensionsåldern man kommer, även om man på förhand tror att man ska resa mycket. Jag tror det krävs mer för att få wow-känsla när man redan upplevt så mycket plus att man upplever själva transporten bökigare som äldre. Och så finns det ofta barnbarn som lockar mer, säger Johanna Danielsson och fortsätter:
– Om vi ska uppnå de mål vi satt upp i Parisavtalet runt minskade utsläpp kan det också krävas restriktioner runt resandet. Vi upplever saker på närmare håll. Klimatförändringarna för med sig mycket elände som torka, skyfall och översvämningar. Men det mildare klimatet gör också att vi får nya blommor, grönsaker och frukter att trivas i trädgårdarna – mango, persikor och aprikoser.