Styrelseansvar

Utfördes 2023–2025

Bolagsstyrelsen utgör en av de mest centrala institutionerna i näringslivet. I styrelserummet fattas beslut som påverkar företags strategiska inriktning, riskhantering och långsiktiga värdeskapande, och därmed också investerares avkastning. Under senare år har frågan om styrelsers roll blivit alltmer central i AP7:s aktiva ägande. 

Syftet med temaarbetet har varit att utveckla AP7:s metoder för ägarstyrning och röstning. Vi vill också bidra till ökad kunskap om styrelsers roll för en hållbar utveckling.

AP7 röstar vid över 2 000 bolagsstämmor årligen. I temaarbetet har vi undersökt hur vi kan hålla enskilda ledamöter eller hela styrelser ansvariga genom vårt röstningsförfarande och genom samverkan med andra ägare. Vi har särskilt fokuserat på att hålla styrelser ansvariga för att företag bedriver en trovärdig klimatomställning, en metod som visat sig effektiv för att åstadkomma förändring och som har stöd i forskningen.

Vi har också uppdaterat vår röstningspolicy gällande jämställda styrelser, där vi gått från att kräva att minst en person av det underrepresenterade könet ska ingå till att lägstanivån är 20 procent. I annat fall röstar AP7 emot nomineringskommittén.

I temarapporten beskriver vi bland annat hur klimatfrågan kan drivas via styrelserummet, varför AP7 och många andra investerare tycker att vd och styrelseordförande ska utgöras av olika personer samt ny forskning angående hur investerare på ett effektivt sätt kan bidra till att fler kvinnor väljs in i styrelser.

Läs temarapporten

Temaarbetet avslutades med ett panelsamtal, där tre olika perspektiv möttes: representanter för akademisk forskning, institutionella investerare och styrelser.

Vi gästades av Kaisa Hietala, Styrelseledamot i Exxon Mobil och Smurfit Westrock samt medgrundare och ordförande i Greencode Ventures; Oshni Arachchi, Global Head of Active Ownership samt Head of Responsible Investment i Sverige på Danske Bank Asset Management; samt Dr. Vu Trinh, Associate Professor of Finance vid Newcastle University Business School. Samtalet leddes av Emma Sjöström, Ansvarig hållbarhetskommunikation på AP7.

Se deltagarna lyfta fyra viktiga delfrågor:

1. Vad är styrelsens roll och hur har den förändrats på senare år?
I grunden är styrelsens uppgift att utgöra länken mellan bolagets ägare och företagsledningen, med fokus på den långsiktiga strategiska utvecklingen. Enligt paneldeltagarna är styrelsens roll numera mer komplex och agendan har blivit mer omfattande. Det medför att det finns fler kommittéer för särskilda frågor, exempelvis hållbarhet eller regelefterlevnad. En styrelse behöver kunna förstå vilka frågor som kan påverka den framtida avkastningen, vilket ställer höga krav på styrelsemedlemmarnas kompetens.

2. Hur kan röstning mot enskilda ledamöter påverka bolaget?
Ett verktyg som blir allt vanligare är att investerare röstar emot en enskild styrelseledamot för att signalera missnöje med bolagets hantering inom ett visst område, såsom klimatarbete. Panelen diskuterade hur detta kan användas på ett effektivt sätt och konstaterade att det kan räcka med en liten andel motröster för att signalen tydligt ska gå fram.

3. Hur kan investerare ha en konstruktiv dialog med styrelser?
I panelen diskuterades att styrelser bör förhålla sig nyfiket till investerarnas synpunkter och försöka förstå deras perspektiv. Det är inte heller ovanligt att styrelser tar kontakt med investerare för att få återkoppling kring planerade förändringar i frågor som rör bolagsstyrning, exempelvis ersättningsfrågor. Dialogen kan med andra ord initieras av båda parter. Det finns flera verktyg för investerare att använda här, men den mest konstruktiva dialogen uppstår när parterna delar en gemensam problembild.

4. Varför är det viktigt att ha jämställda styrelser?
Panelen framhöll att mångfald i styrelser är viktig för att minska risken för grupptänkande och bidra till mer välgrundade beslut. I samtalet lyftes också att forskning visar på ett samband mellan könsfördelningen i styrelser och enskilda bolags klimatstrategier. Panelen konstaterar samtidigt att även om könsfördelning är den mångfaldsfråga som tenderar att få mest uppmärksamhet, är det också viktigt att beakta fler aspekter, inklusive sådana som inte är synliga.