Premiepensionen – från reform till stabilt system

Pensionsutgifterna hade ökat under flera år i det tidigare ATP-systemet. 1993 understeg intäkterna från ATP-avgiften de utbetalda ATP-pensionerna med ca 20 miljarder kronor och det förväntades öka under åren. Riksdagen kom överens om att införa ett nytt pensionssystem, att Sverige ska gå från ATP till ett inkomstrelaterat pensionssystem som är mer robust för samhällsekonomiska och demografiska förändringar.

En ideologisk kompromiss mellan partierna där de borgliga partierna ville ha ett stort inslag av valfrihet till skillnad från Socialdemokraterna. Grunden för den allmänna pensionen med inkomstpension och premiepension läggs och intjänandet påbörjas men läggs i räntebärande tillgångar tills år 2000.

I juni 1998 fattas riksdagsbeslut om den nya allmänna pensionen med inkomstpension och premiepension baserat på riktlinjerna i beslutet 1994. En särskild myndighet (Premiepensionsmyndigheten, PPM) skapas och Sjunde fondstyrelsen skapas för att förvalta premiepensionen för de som inte väljer fonder.

Vid millennieskiftet får svenska folket för första gången valfrihet i sitt pensionssparande. Nu införs premiepensionen med hundratals fonder som erbjuds till de 4,4 miljoner spararna som omfattas av systemet. För de som inte vill välja grundas AP7 med icke-valet Premiesparfonden. En fond man inte får välja på nytt utan som är bara till för icke-väljarna. Den 2 november 2000 placerade Premiepensionsmyndigheten (PPM) de första ”icke-väljarnas” pensionsmedel i Premiesparfonden. Totalt tillfördes Premiesparfonden 16,3 miljarder kronor från cirka 1,5 miljoner sparare, vilket gjorde fonden till den största inom premiepensionssystemet.

Med sprucken IT-bubbla får spararna en första tuff lektion i hur premiepensionen påverkas av den finansiella marknadens utveckling. Åren 2001 och 2002 var tuffa för hela pensionssystemet. Premiesparfonden var inget undantag. År 2001 backade fonden 11 procent, 2002 hela 27 procent. Med årliga nya insättningar investeras det löpande även på lägre nivåer vilket gynnar det långsiktiga sparandet.

Trots stora informationsinsatser är kunskapen om premiepensionssparandet relativt lågt, enligt en utredning är det 42 % av spararna som känner till vad premiepension är. 67 % av spararna har gjort ett aktivt val bland drygt 600 fonder men få är aktiva med att se över sina val kontinuerligt. De ungas valfrekvens minskade från 60 % år 2000 till 8 % år 2003. Vid utgången av 2003 låg cirka 2 miljoner sparare kvar i AP7:s Premiesparfonden med cirka 30 miljarder kronor. Debatt pågick huruvida man skulle häva förbudet att inte kunna välja Premiesparfonden igen efter att man lämnat den.

Inte förrän 2005 passerade värdet på fondförmögenheten för första gången de sammanlagda insättningarna i systemet och 9 av 10 sparare låg åter på plus i sin premiepension efter de första årens börsnedgångar. Vid halvårsskiftet 2005, knappt fem år efter det första valet, återfinns 43 % av pensionsspararna i Premiesparfonden. Utbudet av fonder i premiepensionssystemet har ökat kraftigt sedan start. Från drygt 450 fonder vid det första fondvalet 2000 till cirka 700 fonder från drygt 80 förvaltare 2005.

Få byter fonder vilket ansågs bero på bristande stöd till spararna eller kunskap. Den allmänna uppfattningen var att pensionsspararna behövde vägledas till bättre fondval och frekventare fondbyten. En utredning tillsattes som utgick i sina resonemang från att ett aktivt byte av fonder leder till god premiepension. PPM tar fram det it-baserade beslutsstödet PPM-Lotsen, vars syfte var att hjälpa pensionsspararna att göra medvetna och genomtänkta val. Beslutstödet kom dock inte att användas i någon större omfattning av spararna.

Med det uttalade målet ”Den som inte vill eller kan välja skall få minst lika bra pension som andra”, firade AP7 femårs-jubileum med att Premiesparfondens avkastning varit cirka 8 procentenheter högre än avkastningen i den genomsnittliga fonden spararna kan välja. Totalt förvaltar AP7 58 miljarder kronor åt drygt 2 miljoner sparare.

Lehman Brothers konkurs och finanskrisen som följer slår hårt mot aktiemarknaden och pensionsfonder över hela världen, vilket blir ännu en påminnelse om hur viktigt det är med riskspridning i sitt pensionssparande. Sverige återhämtar sig dock relativt snabbt tack vare en stark exportindustri och stabila offentliga finanser. AP7 sjunker med 36% under året, den största nedgången i AP7:s historia, för att 2009 återhämta sig med 35% och det förvaltade kapitalet på 90 miljarder kronor var återigen större än åren dessförinnan.

PPM upphör och slås ihop med Försäkringskassan och delar av verksamheten läggs i den nya myndigheten Pensionsmyndigheten som tar över ansvaret för premiepensionen och administrationen av fondtorget.

AP7 Såfa ersätter Premiesparfonden som förval för alla som inte själva vill välja fonder. Till skillnad från Premiesparfonden är AP7 Såfa en åldersanpassad fond som investerar mer riskfyllt i yngre år och successivt mer defensivt i äldre ålder. AP7 Såfa lanserar hävstång i förvalet vilket innebär att fonden kan låna pengar för att öka sin exponering mot aktiemarknaden. Både risken och avkastningen ökar vilket på lång sikt beräknas ge bättre pensioner.

Rådgivningsföretag med massfondbyten och robotbyten blir allt mer omfattande. Pensionsmyndigheten inför i december 2011 stopp för s.k. massfondbyten, vilket omöjliggjorde för premiepensionsrådgivare att utföra många fondbyten samtidigt. I princip alla s.k. premiepensionsrådgivare för över sina kunders pensionskapital till nystartade egna fond-i- fond-lösningar istället som fortsatt marknadsförs kraftigt via telefon.

Eurokrisen, med skuldproblem i länder som Grekland och Spanien, skakar de europeiska marknaderna. Även om Sverige inte är direkt drabbat, ökar osäkerheten för globala investeringar, inklusive pensionsfonder. AP7:s aktiefond backar med 11,5% och AP7 Räntefond stiger med 3,4%.

2013 var året då tillväxtkurvan i världsekonomi började peka uppåt efter flera års utförslöpa. Börserna gick urstarkt med stöd från världens centralbankers lågräntepolitik. AP7 Aktiefond steg med 34% följt av 31% året efter. AP7 sänker sina avgifter för andra gången under de 13 åren. Från och med 2014 är avgiften 0,12 procent i aktiefonden och 0,05 procent i räntefonden.

AP7 integrerar Parisavtalet i den grund av internationella normer och konventioner som ägarstyrningen bygger på och bolag kan börja svartlistas utifrån deras agerande i klimatfrågan. Klimataspekten i AP7:s svartlistning utvecklas kontinuerligt de kommande åren.

2016 uppmärksammade Pensionsmyndigheten att ett antal fondförvaltare hade agerat felaktigt och i vissa fall även brottsligt. Skandaler kring oseriösa fondbolag, som Allra och Falcon Funds, skakar det svenska pensionssystemet. Reglerna blir strängare och oseriösa aktörer rensas ut. Totalt har Pensionsmyndigheten, som följd av brott mot samarbetsavtalet, avregistrerat ett tjugotal fonder till ett sammanlagt värde av cirka 40 miljarder och med över 200 000 drabbade sparare.

För att skydda spararna från fondbolag som missbrukar systemet inför Pensionsmyndigheten 29 nya krav som fondförvaltare och fonder måste uppfylla. Pensionsmyndigheten gör systemet mer överskådligt och förenklar för sparare att jämföra fonder.

Avkastningen för den genomsnittlige Såfa-spararen 2019 var 33,1 procent. Den högsta avkastningen hittills i AP7:s historia, stärkt av uppgångar på de globala aktiemarknaderna som helhet och av att kronan försvagats. Det förvaltade kapitalet steg med över 200 miljarder kronor till 670 miljarder kronor.

Den särskilde utredaren Mikael Westberg lämnade under 2019 betänkandet ”Ett bättre premiepensionssystem” med förslag till förbättringar i premiepensionssystemet. Första stegen tas för att förbättra valarkitekturen i premiepensionen och skapa ett upphandlat fondtorg med begränsat antal fonder och förbättrad kvalitet.

Pensionsmyndigheten fortsätter att göra premiepensionen säkrare och mer transparent. De stärkta kraven på fondbolagen har minskat antalet fonder från 810 fonder 2018 till cirka 490 fonder.

Samtidigt skakar Covid19-pandemin om världens börser med kraftiga börsfall. Den globala pandemin sänkte AP7 Såfa med 25 % under ett par veckor på våren, som sedan följdes av en uppgång med över 40 % från botten. Sammantaget slutade 2020 med en uppgång på drygt 4 procent för fonden.

Fondtorgsnämnden inrättas efter riksdagsbeslut om att reformera premiepensionen. Syftet med reformeringen är att stänga ute oseriösa aktörer och att göra premiepensionssystemet tryggare och med bättre avkastning till en lägre kostnad för spararna. Ett tydligare mål för Premiepensionen fastställs också. Målet är att erbjuda pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Avkastningen bör vara tydligt högre än inkomstindex men utan garantier och utbetalningarna bör vara allt mer förutsägbara och stabila sett till återstående utbetalningstiden. 2022 har 7,9 miljoner personer tjänat in till premiepension och av dessa får 1,8 miljoner personer utbetalningar av premiepension.

AP7 genomför sista sänkningen av avgifterna när AP7 Aktiefonds avgift sänks till 0,05 procent. Den genomsnittliga avgiften i AP7 Såfa har därmed mer än halverats sedan 2010. I AP7 Räntefond har avgiften legat på 0,04 procent sedan 2016. Istället för ytterligare sänkningar sker överskottsutdelning från och med 2024 för att möjliggöra en stabil och förutsägbar förvaltningsavgift för spararna.

AP-fondslagen uppdateras och tydliggör att Sjunde AP-fonden ska fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att göra avkall på målet att uppnå en långsiktigt hög avkastning. En annan förändring i lagen är möjligheten för AP7 att investera upptill 20 procent i alternativa tillgångar, såsom private equity, fastigheter och infrastruktur. Det skapar möjligheter att sprida riskerna i portföljen ytterligare. AP7 genomför sin första fastighetsinvestering genom delägarskap i Urban Escape med AMF.

Avkastningen under året uppgick till 27,3 % för AP7:s sparare, en värdetillväxt på drygt 300 miljarder kronor. Sammantaget har spararna i AP7:s förval fått en genomsnittlig årsavkastning på 11,5 % under åren 2000-2024. Det förvaltade kapitalet har växt med fler sparare och nya insättningar men primärt genom att avkastningen växt från 16 miljarder kronor till 1 440 miljarder kronor.

Inom AP7 påbörjas strategiarbetet med att utvärdera hur förvalet ska utvecklas framöver för att ännu bättre trygga stabila utbetalningar och fortsatt skapa hög avkastning. Detta i takt med att premiepensionen blir en större andel av den allmänna pensionen framöver på grund av avkastningen.

Klimataspekten i AP7:s svartlistning utvecklas kontinuerligt, 2024 har AP7 fortsatt utvecklingen till att utöver kolbolag omfatta de största oljebolagen som saknar klimatomställningsplaner.

År 2025 kan AP7, i likhet med hela premiepensionssystemet, se tillbaka på en 25-årig historia. För premiepensionen och för AP7 har dessa år varit en mångfacetterad men framgångsrik historia med successiva löpande förbättringar. Inom AP7 pågår fortsatt arbetet med att rusta AP7 inför de kommande 25 åren sett till spararnas behov och den allt större pusselbiten i den allmänna pensionen.

Premiepensionen är fortfarande under infasning och stod för strax över 11 procent av den allmänna pensionen för de som började ta ut sin pension år 2020. När den är fullt infasad, för årskullar födda 1970 eller senare, beräknas premiepensionen svara för cirka 20 procent.

I takt med att premiepensionssystemet fasas in kommer kapitalet fortsätta att växa. Personer födda 1970 var 25 år när inbetalningar till systemet påbörjades. När dessa närmar sig pensionsåldern omkring 2035–2040 kommer de ha kunnat tjäna in till premiepensionen mer eller mindre under hela sin aktiva tid. Omkring 2060 kommer de flesta som är pensionärer att ha kunnat tjäna in till premiepension hela sitt yrkesverksamma liv och premiepensionen kommer då att vara i sin mogna fas.