Investerare med stora globala portföljer som omfattar många branscher och marknader kallas för ”universella ägare”. De äger flera tusen olika aktiebolag världen över vilket innebär att de inte kan undvika de finansiella riskerna som klimatförändringar eller en pandemi medför. Vad kan dessa kapitalägare göra för att hantera riskerna och för att bidra ansvarsfullt? AP7 har tagit fram en kunskapsöversikt för att belysa detta, som en del av vårt treåriga temaarbete Universell ägarstyrning som pågick 2022-2024.
En typisk universell ägare är en pensionsfond, ett försäkringsbolag eller en statlig investeringsfond. Den norska Statens pensjonsfond utland (också känd som Oljefonden) äger aktier i omkring 9 000 bolag, och är ett bra exempel på en universell ägare; likaså de svenska AP-fonderna.
Allt hänger ihop
Eftersom universella ägare är exponerade mot hela marknaden blir det viktigt att anamma ett systemtänk. Termen ”systemrisker” används för risker inom ett helt system, exempelvis finansiella systemet eller livsmedelskedjan. När något inträffar sprider det sig över flera sektorer eller mellan flera bolag på grund av de på ett eller annat sätt är sammankopplade.
Ett konkret exempel…
Stora delar av den moderna läkemedelsutvecklingen är beroende av växter som finns i regnskogen, inte minst läkemedel mot cancer och infektionssjukdomar. Om en helt annan bransch, nämligen djurfoderproducenter, röjer stora mängder regnskog för att odla soja kan det störa viktiga ekosystemtjänster som behövs för växterna i regnskogen. Det kan äventyra läkemedelsindustrins förmåga att utveckla nya mediciner. Det påverkar i slutändan självfallet folkhälsan men även globalfondernas aktieportföljer då de äger både djurfoderbolag och läkemedelsindustrin. En universell ägare kan med andra ord inte titta isolerat på djurfoderbolagets vinster utan behöver se till hela den breda aktieportföljen.
Lyssna på när Emma Sjöström, ansvarig för hållbarhetskommunikation AP7, beskriver vad som är avgörande för effekten av universell ägarstyrning?
Hur kan man jobba med hela systemet?
I exemplet med regnskogen blir det rimligt för universella ägare att ta reda på vad som skulle kunna hejda den storskaliga avskogningen och verka för en mer hållbar sojaframställning. Förmodligen är det i det här fallet svårt att genom uppmaningar få de enskilda sojaodlarna att förändra sig. Det kan istället vara mer effektivt att tillsammans med flera investerare och intresseorganisationer föra dialog med stater och myndigheter för att försöka skapa nya gemensamma riktlinjer för alla sojaodlare. Det skulle jämna ut spelplanen för samtliga sojaodlare och minska risken för att kunderna bara vänder sig till någon odlare som inte tar samma ansvar.
Tre perspektiv för universella ägare
Tre påverkansperspektiv blir särskilt viktiga för universella ägare.
Det första är att påverka på policynivå: Genom att diskutera med beslutsfattare och offentliga institutioner kan universella ägare förespråka breda förändringar i lagar och regler som påverkar hela sektorer eller regioner. Ägare kan också verka för att bolagen själva inte ska bedriva lobbyverksamhet som försvårar för vissa typer av lagförslag, exempelvis striktare klimatregler.
Det andra är standardisering: Universella ägare kan medverka till att forma marknadens förväntningar så att samma förutsättningar gäller för alla berörda bolag. Det kan både ske genom en normförskjutning kring vad som uppfattas som ”ansvarsfullt” och rätt, och genom formella standarder som exempelvis uppförandekoder.
Det tredje är att ha fokus på hela sektorer och värdekedjor: Sektorövergripande påverkan fokuserar på att koordinera dialog och åtgärder för att ta itu med gemensamma hållbarhetsutmaningar inom en hel sektor såsom energi, transport eller jordbruk. Att se till hela värdekedjan möjliggör att grundorsaker och sammankopplade skeenden lättare kan identifieras och hanteras.
Att måla med breda penseldrag är alltså ett genomgående tema för universella ägare.
Hitta grundorsaken till problemet
Ett annat viktigt perspektiv är att ägarstyrningen riktar in sig på grundorsaker till det som orsakar problemen, istället för att släcka bränder och enbart arbeta med symtomen. För att gå till botten med ett problem kan man upprepa frågan ”varför” så många gånger som behövs för att hitta svaret.
Exempel med antibiotikaresistens…
Vi kan illustrera med antibiotikaresistens: Det är ett stort och globalt problem, eftersom människor har svårare att bli friska och risken för dödlighet ökar när behandlingen blir mindre effektiv. Det är problematiskt för mänskligt lidande men också för globala aktieportföljerna sett till allt från störningar i livsmedelskedjan till lönsamheten i läkemedelssektorn eller högre försäkringskostnader eller lägre produktion i samhället. Om vi sätter igång en kedja av varför-frågor kan det låta så här:
- Varför ökar antibiotikaresistensen i världen?
För att antibiotika överanvänds inom både sjukvård och djurhållning. - Varför överanvänds antibiotika?
För att det ses som en billig lösning för att upprätthålla produktion och behandlingar, och för att det saknas effektiva regleringar och alternativ. - Varför saknas alternativ?
För att investeringarna i forskning och utveckling av nya antibiotika och alternativa behandlingar är för låga. - Varför är incitamenten otillräckliga?
För att de sektorer som utvecklar, säljer och använder antibiotika saknar tillräckligt starkt tryck från reglerare och beslutsfattare att minska överanvändningen och accelerera utvecklingen av hållbara alternativ.
Givet detta skulle universella ägare kunna engagera sig i den sista punkten, eftersom det kommer åt grundorsakerna (även om exemplet förstås är förenklat). Det sker också, bland annat genom initiativet Farm Animal Investment Risk and Return (FAIRR). Det verkar för att läkemedelsbolag ska vara mer transparenta kring riskerna kopplat till antibiotikaresistens i värdekedjan. De försöker också påverka snabbmatskedjor att minska överanvändningen av antibiotika i framställningen av köttprodukter.
Effektiva verktyg
Investerare har flera sätt att bedriva ägarstyrning, som fungerar väl även inom ramen för universellt ägande. Här följer några exempel – fler finns i rapporten.
- Gör gemensam sak. Det blir mer ofta mer effektivt när investerare arbetar tillsammans kring frågor som träffar hela branscher och sektorer. Ett exempel är Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC), en europeisk grupp som arbetar för att stävja klimatförändringarna.
- Rösta mot styrelseledamöter. Styrelsen är ansvarig för att fastställa bolagens strategi, och om de efter upprepade dialogförsök från sina ägare ändå väljer att inte ta hänsyn till systemrisker kan det vara läge att rösta emot styrelsenomineringar på årsstämman.
- Använd även obligationsinnehavens påverkansmöjlighet. Även om obligationer är ett låneinstrument och därför inte innebär något ägande så kan det vara en ingång att söka påverka både företag, kommuner, stater och andra utgivare i frågor som är viktiga för universella ägare.
Sammanfattningsvis – brett systemtänk
Ett systeminriktat aktivt ägande innebär att ha ett brett förhållningssätt, såsom att påverka policy, standarder och sektoröverskridande förändring, med portföljens bästa i fokus. I grunden innebär det en förflyttning från enskilda bolag och enskilda frågeställningar till ett portföljperspektiv. Hur saker är sammanlänkade är med andra ord nyckeln till att utforma en effektiv och meningsfull ägarstyrning, både för AP7 och alla andra universella ägare.
Listen to Emma Henningsson, Manager active ownership at AP7, describing what Universal ownership is?
Läs mer i vår rapport ”Universellt ägande – systemtänkande för kapitalägare” / ”Universal ownership – Systems thinking for asset owners”
www.ap7.se/hallbarhet/temaarbete