Vad är egentligen värt mest efter 65, mer tid eller mer pengar? Förändras vår värdering av tid när vi blir äldre och skiljer den sig åt mellan olika generationer? Det här visar forskningen.
När man närmar sig pensionen är det vanligt att börja fundera över sin tid. Tiden som gått och tiden man har kvar. Att bli pensionär innebär en omfördelning. Vardagstiden, som man förut haft begränsat av, finns nu i överflöd. Och samtidigt går ofta inkomsten ned. Man byter pengar mot tid, trygghet mot frihet.
Tidigare var gränsen mellan arbetstid och pensionen oftast skarp. Från den ena dagen till den andra förändrades allt. Nu har den gränsen luckrats upp och tänjts ut till en längre period då man kanske successivt trappar ner och arbetar allt mindre. Det kan göra anpassningen lättare, när man får tid att vänja sig.
Några som undersökt hur äldre väljer att fördela sin tid, och hur det har förändrats mellan generationer är Bertil Vilhelmson, senior professor vid Göteborgs universitet, med kollegor.
– Vi har använt data från svenska tidsanvändningsundersökningar, där deltagarna under två dygn noggrant för dagbok över vad de gör. På så sätt går det att se hur mycket tid som ägnas åt olika typer av aktiviteter, både sådant som betraktas som ”aktivt”, till exempel arbete eller motion och mer stillasittande aktiviteter, som TV-tittande, säger Bertil Vilhelmson.
Aktivt åldrande allt vanligare
Idag har 36 procent av alla 65-åringar lön som huvudinkomst. En betydande andel av tiden läggs alltså fortfarande på arbete. Att allt fler arbetar längre syns också i den studie Bertil Vilhelmson genomfört, även om datan har några år på nacken.
– Ett övergripande resultat är att nyare generationer äldre är mer aktiva än tidigare. ”Yngre äldre” personer fortsatte i större utsträckning att arbeta efter 65 års ålder, och personer i åldrarna före pension valde mer sällan tidig pension. Bland ”äldre äldre” personer ökade det oavlönade omsorgsarbetet. Det innebär att äldre människor bidrar mer aktivt till samhället än den föregående generationen, säger Bertil Vilhelmson.
Forskarna såg att en stor del av skillnaderna i tidsanvändning beror på förändringar i befolkningens sammansättning, till exempel högre utbildningsnivåer och förändrat arbetsmarknadsdeltagande. Men de såg också tecken på verkliga beteendeförändringar, framförallt mer tid på arbete och mindre tid för socialt umgänge i åldrarna före pensionen och en mer aktiv fritid bland nytillkomna äldre personer och en generell ökning av digitala aktiviteter bland alla åldrar.
– Kvinnor ägnade mer tid åt sociala aktiviteter och lade mindre tid på betalt arbete än män. Och personer med högre utbildning hade mer aktiv fritid än de med lägre utbildning. Bland personer i åldrar före pension tycks kön och utbildning spela mindre roll än tidigare, det kan tyda på att ett aktivt åldrande gradvis blir vanligare i bredare grupper i samhället, säger Bertil Vilhelmson.