För många svenskar i 50-årsåldern har pensionen blivit ganska krånglig. Pensionsåldrar höjs, nya regler införs och begrepp som ”riktålder” dyker upp allt oftare. Men vad betyder det egentligen för dig som är omkring 50 år i dag?
Den korta versionen är att riktåldern för många i den här åldersgruppen nu är 68 år. Dock bestämmer du så klart själv när du vill gå i pension, men ju längre du arbetar desto högre blir din månadspension.
Eftersom vi lever längre belastas pensionssystemet, därför infördes riktåldern i januari 2026. När medellivslängden ökar behöver pensionen räcka under fler år, vilket påverkar hur länge vi förväntas arbeta.
Riktåldern fungerar som ett riktmärke för när pensionen är tänkt att tas ut för att ge en pensionsnivå som motsvarar tidigare generationers.
För personer födda till exempel 1976 är riktåldern 68 år.
Det betyder inte att du måste vänta till 68 för att gå i pension. Men om du väljer att gå tidigare behöver du vara medveten om hur det påverkar din ekonomi som pensionär.
Men varför spelar några år så stor roll? Jo, för att pensionssystemet bygger på en enkel princip: ju längre du arbetar, desto mer hinner du tjäna in till pensionen.
Om du väljer att gå i pension tidigare händer två saker samtidigt:
- Du slutar tjäna in nya pensionsrätter.
- Din pension ska räcka under fler år, vilket innebär att den månatliga utbetalningen blir lägre.
Det innebär att skillnaden mellan att gå i pension vid 65, 66, 67 eller 68 års ålder kan bli ganska betydande.
För många handlar det om flera tusen kronor i månaden under resten av livet.
När pension diskuteras är det ofta den allmänna pensionen som står i fokus. Men för många är tjänstepensionen en mycket viktig del av den framtida inkomsten.
För tjänstemän kan tjänstepensionen stå för en stor del av den totala pensionen. Hur mycket arbetsgivaren har satt av, hur pengarna har förvaltats och hur länge du arbetar påverkar slutresultatet.
Det gör att två personer med samma lön kan få olika pension beroende på vilka val de gjort och hur deras arbetsliv har sett ut.
Förr var pension ofta förknippat med ett tydligt avslut på arbetslivet. I dag ser verkligheten annorlunda ut.
Många väljer att: arbeta deltid under några år, kombinera pension och arbete, byta till ett mindre krävande arbete, eller trappa ned successivt. Därför är frågan kanske inte längre ”När ska jag gå i pension?” utan snarare ”Hur vill jag att åren mellan 60 och 70 ska se ut?”
Här är tre saker att fundera över redan nu
* Vet du hur stor din framtida pension blir?
Många blir överraskade när de gör en pensionsprognos. Att skaffa sig en bild av den framtida inkomsten är ett viktigt första steg. Gå därför in på www.minpension.se och se hur din pension ser ut.
* Hur påverkas din ekonomi om du går tidigare?
Skillnaden mellan att arbeta några år extra eller inte kan vara större än många tror.
* Vilken frihet vill du ha?
Den som har tjänstepension, privat sparande och möjlighet att arbeta längre har ofta fler valmöjligheter. Ju tidigare du börjar planera, desto större blir möjligheten att själv bestämma hur övergången till pension ska se ut.
Riktåldern 68 år har väckt många frågor och en del oro. Men det viktigaste är kanske inte själva siffran. Det viktiga är att förstå hur pensionssystemet fungerar och vilka möjligheter som finns. För många handlar pension inte om att arbeta så länge som möjligt – utan om att skapa tillräcklig ekonomisk frihet för att själv kunna välja. Och just därför är 50-årsåldern en bra tid att börja planera för nästa kapitel i livet.
Källor: Pensionsmyndigheten, Minpension