Varför ska jag jobba efter att jag har fyllt 65 år? Det är en fråga många blivande pensionärer säkert ställer sig. Robin Jonsson har i sin forskning undersökt vad som hindrar eller främjar ett längre arbetsliv.
Vi har i tidigare blogginlägg tagit tempen på vad som kan få ännu fler svenskar att jobba längre än till 65 år.
Robin Jonsson är postdoktor och lektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och har forskat i ämnet:
– Först och främst måste vi ha med oss att det har skett en mycket positiv utveckling de senaste decennierna på befolkningsnivå. Vi svenskar lever allt längre, är friskare, mer utbildade och mindre exponerade för fysiskt dåliga arbetsmiljöer, säger han.
Det visade forskningen
När delegationen för senior arbetskraft överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen 2020 argumenterade de för att ett längre arbetsliv kräver attitydförändringar. Även att arbetsgivare måste ta ett större ansvar för att möjliggöra ett längre arbetsliv.
– Samtidigt är det viktigt att understryka att förutsättningarna för ett längre arbetsliv ser väldigt olika ut mellan demografiska grupper utifrån exempelvis kön, socioekonomisk bakgrund och yrkesbakgrund, säger Robin.
I sin avhandling fokuserade han särskilt på svenska vård- och omsorgsorganisationer som brottas med personalbrist samtidigt som behovet av välfärdstjänster ökar.
– Det visar sig dock att dessa organisationer har svårt att tillvarata den potentiella kompetens- och arbetskraftsresurs som äldre medarbetare utgör. Några förklaringar är att linjechefer upplever hög arbetsbelastning och har svårt att vara närvarande i verksamheterna. Vi ser en begränsad flexibilitet i personalpolicys för exempelvis individanpassningar och att koordinationen mellan olika funktioner inom verksamheterna är dåliga.
Arbetsplatser i fokus
Det behövs mer uppmärksamhet om förutsättningarna på arbetsplatserna, säger Robin. Att öka ekonomiska incitament i pensionssystemet hjälper nödvändigtvis inte de människor som upplever arbetet för belastande på grund av sviktande fysisk arbetsförmåga eller minskad arbetsvilja.
– På samma sätt är det ur ett arbetsgivarperspektiv viktigt att ha medarbetare som har förmågan och viljan att vara på sitt jobb för att behålla hög produktivitet, god arbetsmiljö och vara innovativa exempelvis, säger Robin.
Krävs fler proaktiva arbetsgivare
Han menar att i forskningslitteratur beskrivs människors vägar ur arbetslivet ofta som en komplicerad process där många faktorer spelar in i pensionsbeslutet.
– Men på individnivå kan ofta utträde förstås av en handfull orsaker som kan relateras till sitt eget privat- eller arbetsliv. Det kan handla om att vilja vara mer med sin partner eller barnbarn, eller vara mer ledig för att ägna sig åt fritidsaktiviteter. Så om man söker snabba svar på vad man kan göra här och nu så handlar det mycket om att arbetsgivare behöver bli mer proaktiva genom att kartlägga, öka medvetenheten, utveckla strategier och signalera till sina äldre medarbetare att de är önskvärda i verksamheten.
Ofta landar det praktiska arbetet på medarbetarnas närmaste chef som måste ges verktyg och resurser att vara närvarande – och möjligheter att erbjuda exempelvis individuella anpassningar i form av arbetstider, arbetsuppgifter och ansvar där det efterfrågas, menar Robin.
Prioriteras arbetsförhållandena tillräckligt?
– Det finns mycket som talar för att det finns ett glapp mellan de politiska ambitionerna och verkligheten på arbetsmarknaden.
Forskning visar att arbetsgivarna historiskt sett tagit en ganska passiv inställning till frågan om ett längre arbetsliv.
– För att förstå varför de valt eller inte valt att positionera sig i frågan så bör man förstå arbetsgivarnas och individernas incitament till ett längre arbetsliv. Vilket kan uppfattas både som ett tvång eller en möjlighet, säger Robin.
Han förklarar att i sektorer där det råder kompetens- eller arbetskraftsbrist finns ju goda skäl till att utveckla strategier kring att behålla och rekrytera äldre medarbetare medan samma argument inte finns bland de företag som saknar de problemen.
– Fler privata och offentliga organisationer tycks visa ökat intresse för sina seniora medarbetare som en konsekvens av problemen med kompetensförsörjning de senaste åren.
Vad tycker du är den viktigaste åtgärden för att få fler att vilja jobba längre?
– Det är antagligen ett ganska brett arbete på individuell, organisatorisk och statlig nivå som krävs för att skapa bättre förutsättningar på arbetsmarknaden. Men vi får inte glömma att mycket redan fungerar bra i Sverige. Exempelvis är sysselsättningsgraderna i åldersgruppen 55-64 år några av de högsta i världen.
Robin pekar på alltifrån att företagshälsovården och ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska fungera effektivt och motverka ohälsa, till att chefer är närvarande och har ett begränsat antal personer under sig.
Även att utbildningssystemet ska ge möjlighet till omskolning, att arbetsgivare signalerar att äldre anställda är viktiga och välkomna, att individens förutsättningar och arbetsgivarnas behov möts på ett bättre sätt genom ökad flexibilitet och arbetsanpassningar.
– Men samtidigt kan inte ansvaret och arbetet helt läggas på arbetsgivarna, utan ansvaret delas mellan arbetsmarknadens olika aktörer.
Läs mer i Robins avhandling här.
LÄS MER: Vad ska få oss att vilja jobba efter 66?