Flest svenskar tror att privat pensionspar påverkar pensionen mest. Hur mycket kan vi om vår pension? Och vad tror vi påverkar den mest? Det har Pensionsmyndigheten frågat svenskarna – där vissa svar förvånar myndigheten.
Pensionsmyndigheten betalar varje år ut 438 miljarder kronor till 2,3 miljoner pensionärer. De har också 6,1 miljoner pensionssparare att underhålla.
Självklart är myndigheten nyfikna på hur mycket vi svenskar tror oss veta om våra pensioner. Därför gör de årligen undersökningar med pensionsspararna – och får en hel del insikter.
Här är några som de fått på senare tid:
- Många vet var de kan hitta information om vad de kan komma att få i pension. Till exempel svarar 49 procent att de upplever att de kan ta reda på hur stor deras totala pension kan komma att bli. De flesta svarar sedan rätt på hur de faktiskt hittar informationen, när Pensionsmyndigheten frågar vidare.
- Folk förstår i stor utsträckning att inkomsten styr pensionen – men flest tror att privat pensionssparande påverkar mest. 65 procent uppger att de åtminstone har en viss uppfattning om hur stor deras framtida pension kan komma att bli. 40 procent svarar att det är svårt att förstå pensionssystemet – en ökning från 2022 då 33 procent svarade detsamma.
– Idag kanske många har ett annat privatekonomiskt fokus – mer på inflation och ränteläge, säger Kristin Kirs, analytiker hos Pensionsmyndigheten.
De har drygt 4,8 unika användare av sina prognostjänster och under 2023 gjordes 48,7 miljoner pensionsprognoser.
– 49 procent som har gjort en prognos upplever att beloppet som de får fram är som förväntat, vilket ligger på samma nivåer som under 2022. 12 procent upplever att det är ett högre belopp än vad de har trott, säger Kristin Kirs.
Något som överraskar Pensionsmyndigheten är vad flest svenskar tror påverkar vår pension mest – nämligen privat pensionssparande. Hela 47 procent tror det, medan 45 procent tror lönen.
– Många överskattar det egna pensionssparandet. När vi frågar hur stora olika delar kommer att vara i pensionen svarar många att det privata pensionssparandet står för 25 procent. Men det är inte alla som kommer ha en så stor del, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker hos Pensionsmyndigheten.
Andra faktorer som pensionssparare tror påverkar pensionen mest är:
- Pensioneringstidpunkten: 30 procent svarar det – där siffran för 2022 var 25 procent och 15 procent 2021.
- Om jag har tjänstepension: 12 procent
- Hur mycket jag arbetar (hel/deltid): 5 procent
Självförtroendet kring pensionssparande är inte så bra. Bara 27 procent svarar att de har tillräckliga kunskaper för att göra medvetna val kring sin pension.
21 procent uppger att de har goda kunskaper om pensionssparande. Här spelar det såklart också in hur de svarande tolkar frågan och vad de räknar som kunskaper.
– Jämför vi med 2022 låg den siffran på 25 procent, så siffrorna har gått ned både vad gäller kunskap och självförtroende. Vi hade gärna sett högre siffror, berättar Ann-Christin Meyerhöffer.
Många förstår att pensionsåldrarna höjs för att vi har en ökad medellivslängd – men har sämre koll på olika pensionsrelaterade åldrar.
Att hålla koll på åldrarna nedan är inte svenskarna superbra på.
Till exempel att:
- 63 år = Du kan tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 63 år.
- 66 år = Garantipension och inkomstpensionstillägg kan du ha rätt till från den månad du fyller 66 år.
På Pensionsmyndighetens hemsida kan du se din riktålder samt när du tidigast kan ansöka om och få de olika delarna inom den allmänna pensionen.
Erik Ferm, analytiker hos Pensionsmyndigheten, säger att många inte förstår skillnaden på de olika åldrarna.
– 13 procent svarar exempelvis rätt på när man får ta ut sin pension. LAS-åldern ger en ännu större förvirring. Det kan bero på att en stor grupp pensionssparare har långt kvar till pensionen och det kanske är naturligt att inte förstå. Det viktigaste är att vara medveten om att ens egen pensionsålder inte kommer att vara densamma som ens föräldrars.
Relativt få säger att de har tagit hänsyn till pensionen vid olika livsval – som deltidsjobb och föräldraledighet:
- 30 procent av de som jobbar heltid säger att de har tagit hänsyn till pensionen.
- 12 procent av dem som arbetar deltid.
- 7 procent bland de som varit föräldralediga.
Pensionsmyndigheten ser att kvinnor i högre utsträckning än män tar hänsyn till pensionen. En del kvinnor kan också oroa sig för att VAB, föräldraledighet och deltidsarbete påverkar pensionen, men hur mycket påverkar det – egentligen?
– Det finns kompenserade regler, både i den allmänna pensionen och tjänstepensionen som gör att det inte får så stor påverkan. VAB är exempelvis inte en så stor bov. Det beror på att VAB inte pågår under en så lång tid – även om det inte alltid känns så för en småbarnsförälder, säger Kristin Kirs.
Även föräldraledighet har för de flesta en relativt liten påverkan på pensionen.
– Hur mycket deltidsarbete påverkar, beror bland annat på vilken sektor du jobbar i och din inkomst. Har du en lägre inkomst och jobbar i offentlig sektor får det en lägre påverkan, än i privat sektor.
Pensionsmyndigheten ger två räkneexempel för att illustrera hur det kan påverka dig. Där kan du exempelvis se att du som jobbar offentligt och är föräldraledig i nio månader till och med kan gå plus en hundring!
Fakta: Pensionsmyndighetens tre uppdrag
- Betala ut rätt pension i rätt tid till rätt personer
- Göra pensionerna enklare
- Analysera pensionerna