Sverige och många andra länder har rekordlåga siffror för barnafödande. Varför det är så undersöks både nationellt och globalt. En möjlig orsak kan vara vår oro för miljökonsekvenser vilket nyligen utretts.
– Vi ser en utbredd oro i vår studie, berättar Kirsti Jylhä, forskare i psykologi.
Klimatoro kopplat till minskat barnafödande har inte studerats så mycket ännu. Men när forskare vid Institutet för framtidsstudier (IFFS) nu gjort det ser de att människor, inte bara i Sverige utan även globalt, ser barnafödande som ett potentiellt problem för miljön.
– En tydlig majoritet tycker att jorden närmar sig gränsen för hur många människor den kan försörja. Det finns en oro kring överbefolkning, säger Kirsti Jylhä.
Skaffar ändå barn
Många oroar sig både för hur barnafödandet påverkar miljön och hur miljöproblem kan påverka barns liv i framtiden.
Men forskarna ser ändå inget tydligt samband mellan människors miljöoro och deras faktiska beslut att skaffa barn eller inte.
– Svenskar verkar generellt hålla med om att man bör begränsa barnafödandet av miljöskäl. Men vi ser inte tydligt att det har någon större effekt på individers egna beslut att skaffa barn – det kanske viktigaste beslutet folk fattar i livet, säger Martin Kolk, docent i demografi.
Andra faktorer påverkar således till slut valet att skaffa barn eller inte.
Behov av att hjälpa miljöoroliga föräldrar
Det här vill forskarna undersöka vidare.
– Intressant att se hur det ser ut internationellt, i andra länder som har större problem med lågt barnafödande och i fattigare länder där barnafödandet har varit högre, säger Martin Kolk.
I många länder vill man förstå varför barnafödandet sjunker och hitta lösningar.
– Samtidigt finns det väldigt lite forskning kring hur mycket klimatoro faktiskt påverkar. Det bör undersökas vidare. Speciellt med tanke på att bland unga människor, som idag formar förväntningar på sin egen framtid, är klimatoro utbrett, säger Kirsti Jylhä och fortsätter:
– Vi vill också förstå vilka livsval de som har mer klimatoro gör. Exempelvis behöver vi förstå hur man som samhälle kan hjälpa föräldrar med miljöoro.
Martin Kolk hade också gärna velat studera hur folk tänker kring miljöoro kontra barnafödande tidigt i livet och sedan följa upp på längre sikt, om de senare har barn eller inte.
Ny studie på gång
Forskarna har redan påbörjat en ny studie där de analyserar resultat i olika kulturella kontexter i totalt sex länder. Här ser man hur människor resonerar utifrån befolkningsstorlek och tillväxt.
– Vi är intresserade av hur man ser på befolkningsbegränsningen i sitt eget land jämfört med världen i stort. Vi vill pröva idén om man är mer positiv till att se sitt eget folk växa, men önskar en mindre befolkning globalt. Hittills kan vi inte se att det verkar stämma. De som är emot befolkningstillväxt är det både i sitt eget land och globalt. Det ser vi både i fattigare och rikare länder, säger Martin Kolk.
Under våren beräknar de ha ett första resultat från studien.
“Då har vi redan förlorat kampen”
Hur stor påverkan barnafödande har på miljön är inte helt solklar.
– Det finns ingen enighet bland forskare om kopplingen mellan barnafödande och miljökonsekvenser. Självklart påverkar vi alla människor miljön, men det är också naturligt för människor att skaffa barn och familj – det är en oundviklig effekt av ett mänskligt samhälle att det blir barn, säger Kirsti Jylhä och fortsätter:
– Man kan fråga sig hur effektivt det är att skaffa färre barn. Effekten på klimatförändringar kommer om flera decennier, vilket är alldeles för sent. Då har vi redan förlorat kampen mot klimatförändringar om vi förlitar oss på det. Forskarna menar att vi bör hitta lösningar som har en större och snabbare effekt, framför allt samhällslösningar från beslutsfattare och inte från enskilda individer.
Fakta: Studien om barnafödande och miljöoro
- Studien bygger på två representativa svenska opinionsundersökningar, med 8 027 respektive 683 deltagare, som visar att majoriteten anser att det finns ett samband mellan barnafödande och miljöproblem.
- En tydlig majoritet svarar också att de anser att jorden närmar sig sin gräns för hur många människor den kan försörja och att miljöhänsyn bör påverka människors beslut att skaffa barn.
- Studiens resultat visar samtidigt att miljöhänsyn inte har ett tydligt samband med avsikter att skaffa barn eller med nuvarande antal barn.