Det minskade barnafödandet oroar många – inte minst här i Sverige. Flera länder har tillsatt utredningar för att bättre förstå orsakerna. Nu har forskare från de nordiska länderna tillsammans försökt lära av varandra.
I Sverige är barnafödandet rekordlågt. Här föds i snitt 1,43 barn per kvinna. Men det ser likadant ut i hela världen. I de flesta höginkomstländerna har en nedgång skett från 2013 – från i genomsnitt 1,75 födda
barn per kvinna till 1,5 barn idag. I övre medelinkomstländer såsom Mexiko, Argentina, Brasilien, Kina, Indonesien och Turkiet är nedgången ännu större – från 2 till 1,5 födda barn per kvinna.
Det är alltså inte bara i Sverige som det skapas huvudbry. Även globalt och i övriga Norden forskas det kring orsakerna. Få hade förutspått den här utvecklingen. Nedgången bryter nämligen mot tidigare etablerade mönster och förklaringsmodeller för födelsetal vilket ger upphov till flera frågor.
Uppgång i psykisk ohälsa
I november samlades därför forskare från de nordiska länderna vid Institutet för framtidsstudier i Sverige för att tillsammans försöka förstå.
– I Sverige har vi sett förklaringar till tidigare nedgångar i barnafödandet – såsom p-piller, familjeförändringar, politiska reformer och ekonomisk lågkonjunktur. Men skälet till nedgången 2010 har inte varit tydligt, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.
Det var han som uppmärksammade nedgången vid sin institution men fick inte direkt gehör. Eftersom antalet födda barn totalt sett inte minskade var det få som reagerade.
Men efter pandemin syntes nedgången mer markant och både forskarkollegor och medier vaknade till. Sedan dess har det också gjorts en del forskning på möjliga orsaker.
– Vi såg att det är något globalt som påverkar och inte enskilda företeelser i varje enskilt land. Här i Sverige har vi också sett väldigt sociala jämlikheter i olika grupper vad gäller nedgången. Det spelar ingen roll om man bor i en storstad eller på landsbygden. Inte heller social grupp påverkar, säger Gunnar Andersson.
De har inte heller sett att andelen samboende har minskat under samma period, så att det kan vara ett skäl.
– Det som skett parallellt är en uppgång i psykisk ohälsa och kring det pågår just nu forskning. Även sociala mediers intåg och eventuell påverkan studeras.
Kan ha kulturella förklaringar
Den globala trenden är alltså tydlig. Nedgången sker i väldigt olika länder och oavsett ekonomisk utveckling.
– Nedgången hade börjat redan 2013 då världsekonomin växte. Dock har vi haft inflationschocker och prisnivåhöjningar de senaste fem åren som varit ganska globala, säger Martin Kolk, docent i demografi vid Institutet för framtidsstudier och aktuell med en studie om klimatoro och fertilitet (länk till del 2).
Att blivande föräldrar skulle känna en osäkerhet eller minskad framtidstro har inte varit tydliga skäl här i Sverige.
– Men jag tycker att mycket tyder på kulturella och värderingsmässiga förklaringar i hur unga vuxna värderar olika aspekter av livet. Idag har vi en mer digital kultur och populärkultur globalt som sprids via stora amerikanska it-bolag och finns i vitt skilda länder. Detta kan vara ett skäl, säger Martin Kolk.
Övriga Norden reagerade
Även om det dröjde med reaktionerna på det minskade barnafödandet i Sverige så var våra nordiska grannar snabbare på action. Där syntes också nedgångarna tydligare då det totala antalet födda barn också minskade tidigare.
– Nedgången i Norge är speciellt stor bland blivande föräldrar i åldern 20-24 år, men även 25-29 år, säger Rannveig Kaldager Hart, docent vid Institutt for helse og samfunn vid Universitet i Oslo och huvudsekreterare för delrapporten i den norska offentliga utredningen om det låga barnafödandet.
I undersökningar säger däremot fler unga norska män och kvinnor att de önskar sig helst två barn, eller tre, men inte lika många svarar bara ett barn.
– Det är också många som önskar barn men som inte kan få det, säger Rannveig Kaldager Hart.
Ekonomi kan påverka i Norge
I den norska delrapporten har man kommit fram till att blivande norska föräldrar tycker att trygg ekonomi och bostad är viktigt för föräldraskapet och att ekonomi kan öka födelsetalet.
– Det kan särskilt påverka att få det första barnet.
Därför har utredningen gett förslag på extra ekonomiskt stöd till föräldrar under 30 år.
– Vi jobbar vidare med detta och ser inte bara till unga vuxna utan generellt, säger Rannveig Kaldager Hart.
Vänder vi oss österut, mot Finland, så har de en betydligt mer åldrande befolkning än Sverige har. I Finland föds dessutom lägst andel barn av alla nordiska länder.
– Vi har under 30 år studerat folks önskan av att få eller inte få barn, berättar Anna Rotkirch, forskarprofessor vid Befolkningsförbundet och huvudsekreterare i den finska utredningen om det låga barnafödandet.
20 finska förslag på åtgärder
I utredningen har de tagit fram 20 förslag.
– Det intellektuellt spännande är hur vi kan stödja unga vuxna att bli föräldrar medan det är möjligt, säger Anna Rotkirch.
Bland förslagen finns liknande det i den norska delrapporten, nämligen att utveckla ett ekonomiskt incitament för att få det första barnet innan kvinnan fyller 30 år.
Även att utveckla nationella rekommendationer för skärmtid och prioritera barnfamiljer i en åldrande befolkning.
– Det är mycket som vi länder har gemensamt och vi hoppas på ett nordiskt samarbete i frågan, säger Anna Rotkirch.
Hon ser också att i samtliga nordiska länder har unga vuxna dåliga kunskaper om barnafödande.
– Speciellt män och personer med lägre utbildning. Man vet inte hur fertiliteten påverkar och så ser man kändisar som får barn som 50-åringar och har en orealistisk bild av vad som går. I Danmark har man jobbat en hel del med detta och de har också en högre andel födda barn än i våra länder.