Hur handlar du mat och mediciner om kortet plötsligt slutar fungera? Ett digitalt betalsystem är smidigt, men för också med sig risker. Vad händer i samhället om vi inte längre kan betala?
Hoten mot samhällskritisk infrastruktur har ökat i takt med stigande spänningar i omvärlden. Och vårt digitala betalsystem är inget undantag. Både beslutsfattare och privatpersoner behöver planera och förbereda sig för avbrott. Hur samhället påverkas vid ett avbrott är något som Joeri van Laere, biträdande professor i informationsteknologi på Högskolan i Skövde har undersökt.
I det femåriga projektet ”Om betalsystemet kraschar”, ett samarbete mellan Högskolan i Skövde, Linköpings universitet, Mittuniversitet och företaget Combitech, har forskarna utvecklat ett spel där deltagarna får vara med och simulera ett tio dagar långt avbrott i betalsystemet. Projektet, som finansierades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, syftade till att få en bättre förståelse för hur en betalningsstörning påverkar samhället, och samtidigt hitta olika sätt att hantera situationen.
– Spelet är tänkt att uppmuntra till utökad samverkan och förberedelse i samhället. Omkring 500 samhällsaktörer, allt från kommuner och länsstyrelser till livsmedelskedjor och bensinstationer har deltagit. Resultaten från spelomgångarna visar att konsekvenserna i samhället blir omfattande, men att det inte behöver bli kaos. Det viktiga är att olika aktörer samarbetar och snabbt tar ett helhetsgrepp över situationen, säger Joeri van Laere.
Färdig plan ger kort startsträcka
Idag görs 90 procent av alla betalningar i butik med kort. Försvinner plötsligt möjligheten att betala med kort krävs en stor omställning för att hitta alternativa lösningar som snabbt kan ersätta. Butiker behöver också förbereda sig på hur tryggheten ska upprätthållas om det exempelvis uppstår långa köer eller folksamlingar.
– De första två till tre dagarna är avgörande om betalsystemet kraschar. Det gäller att butiksinnehavare är förberedda och har tänkt igenom olika alternativa sätt att agera. Det kan till exempel handla om att ge bort varor gratis, stänga butiken, eller erbjuda kreditköp, säger Joeri van Laere.
Avsteg från regelverk ok i kris
För privatpersoner är det bra att förbereda sig genom att exempelvis ha lite kontanter, basvaror och mediciner hemma. Att vara mentalt förberedd är också viktigt. Men även om medvetenheten kring vår sårbarhet har ökat menar Joeri van Laere att det behövs mer förberedelser.
– Det är framförallt konkreta planer för hur vi ska agera i en kris som saknas i samhället idag. Vi genomförde nyligen en workshop hos Länsstyrelsen i Örebro med deltagare från både myndigheter och det lokala näringslivet. Där diskuterade vi behovet av att tillfälligt lätta på vissa regelverk vid en kris. För att det ska fungera behöver vi planera vilka avsteg från reglerna som är tillåtna, hur det rent praktiskt ska fungera och vem som har mandat att godkänna avsteget.
– En annan aspekt av arbetet som blir allt tydligare ju mer vi jobbar med de här frågorna är hur otroligt beroende vi är av varandra i samhället. Det finns ingen enskild aktör som ensam kan fixa det här. Banker, butiker och myndigheter måste samarbeta. Allt som går att förbereda innan det smäller kommer att göra arbetet så mycket enklare när vi väl står inför en riktig kris, säger Joeri van Laere.
Läs mer om projektet här: https://www.his.se/ombetalsystemetkraschar
Andra artiklar i ämnet:
Riksbanken allt närmare en e-krona
Kritiken mot e-kronan gav rivig debatt