Resultaten av färsk undersökning som Pensionsmyndigheten låtit Sifo genomföra pekar på att upp emot 1,2 miljoner svenskar köper externa förvaltningstjänster för premiepensionen. Avgifterna som rådgivarna tar ut ligger normalt på 500-1000 kronor per år, utöver fondavgifterna i systemet.
Gör man den enkla räkneövningen och tar 1,2 miljoner sparare, drar bort de 10-15 procent som uppger att de inte betalar något, och multiplicerar med 750 kronor per år (mellan 500 och 1000 kronor) blir slutsatsen att svenskarna betalar någonstans kring 700-800 miljoner kronor per år i extra avgifter.
Var pengarna tar vägen är lätt att förstå när man ser att 2,6 miljoner sparare har kontaktats per telefon. Sedan är det naturligtvis en hel del som hamnar i ägarnas fickor. Gör man stickprov är vinstmarginaler på 30 procent och mer inte svåra att hitta.
Mer att leva på
Det har nu gått mer än ett år sedan massfondbytena i systemet stoppades. Fortfarande dräneras spararkollektivet på mycket stora summor vid sidan av premiepensionssystemet, för tjänster som sannolikt inte ger något mervärde överhuvudtaget. Däremot finns en påtaglig risk att tjänsterna leder till lägre avkastning (förvaltningskompetens obeaktat) i och med att många av rådgivarna placerar spararnas pengar i egna fonder med avgifter som är mångdubbelt högre än genomsnittet i systemet.
Hela syftet med premiepensionssystemet är att svenskarna ska ha mer att leva på när de slutar jobba. Därför behövs ytterligare insatser för att minska avgiftsuttagen.
Johan Florén