Sverige har förlossningsvärkar. En ny regering ska förlösas. För ögonblicket verkar läget låst. Alla partier har olika politiska no-go-zoner och sammantaget blir det få samarbetsmöjligheter. Eventuellt behövs det en kris för att positionerna ska låsas upp.
Oavsett vad förhandlingarna landar i, ser det ut att bli en svag regering de kommande åren, vilket innebär att det blir svårt att genomföra de reformer som behövs.
”Vi har en nedgången infrastruktur i Sverige som regeringen har glömt. Det handlar om järnvägen, elnätet, vägar och stadskärnor. En ny regering måste också fokusera på skolan och polisen. Man måste hitta lösningar över blockgränserna för att få ordning på detta, säger tidigare näringsminister Björn Rosengren i Ekonomistudion.”
Man kan ju alltid hoppas, men det kommer inte att bli lätt.
I går publicerade Svenskt Vatten ny statistik över vattentaxorna i Sveriges kommuner. Organisationen konstaterar att det inte går att skjuta längre på investeringarna i vatteninfrastruktur. Det visade bland annat den varma sommaren när många kommuner införde bevattningsförbud och medborgarna uppmanades att spara på vattnet.
”På en del håll tog vattnet slut i vattentäkterna när det var torka, men i många kommuner kunde anläggningarna inte producera tillräckligt mycket rent dricksvatten snabbt nog”, förklarar Ulf Thysell, tillförordnad vd på Svenskt Vatten i en intervju.
Som vi tidigare skrivit om här på Förvalt, har vi undersökt vilka barriärerna är för ökade investeringar i svensk vatteninfrastruktur. Behoven finns och investeringsvilligt kapital finns. Vilka är flaskhalsarna? Studien visade att vattentaxorna var en flaskhals. Varken kommunalpolitiker eller väljare ville höja dem.
Den genomsnittliga taxehöjningen ligger i år på tre procent jämfört med föregående år. Den borde ha varit det dubbla sett till utmaningar och investeringsbehov, enligt Svenskt Vatten, och i många kommuner blir det mindre höjningar. Endast en tredjedel höjer med mer än tre procent. Mer än fyra av tio låter taxan vara oförändrad eller sänker den.
Det låga ränteläget i kombination med Sveriges starka ekonomi gör att hållbara infrastrukturinvesteringar passar utmärkt. Kostnaderna för uteblivna klimatåtgärder växer för varje år som går. Gröna, blå eller blågröna obligationer går åt som smör i solsken.
Rätt utformade kan investeringarna ge ekonomisk tillväxt för långt tid framåt.
Johan Florén