AP-fonderna förvaltar en del av svenskarnas pensionsbesparingar. När det är valrörelse kliar det i fingrarna på många lobbyister och även vissa politiker, som vill använda pengarna för politiska mål.
Det är en tveksam ambition.
Även om man sympatiserar med det politiska målet (järnväg, småföretag, miljonprogram, glesbygd, miljö, utvecklingsländer, för att nämna några exempel), finns en påtaglig risk att det uppnås på bekostnad av svenskarnas pensioner om kapitalförvaltningsmålen glider ur verksamhetens fokus. En del av pensionerna är nämligen avkastning, som är resultatet av kapitalförvaltning.
De grupper som vill använda AP-fondspengarna till andra saker än pensioner verkar ta avkastningen för given, vilket möjligen beror på att de själva inte sysslat med kapitalförvaltning. Alternativt är de så inriktade på ett särintresse att de struntar i eventuella pensionssänkningar.
Nu kan man naturligtvis tänka sig att sänkta pensioner är en del av den politiska ståndpunkten, det vill säga att man menar att det politiska målet är så viktigt att det är värt en pensionssänkning. Men i sådana fall bör det också presenteras på ett tydligt sätt så att väljarna får möjlighet att ta ställning till förslaget i riksdagsvalet. Och med tanke på pensionärernas reaktioner hittills på eventuella pensionssänkningar kan det bli en svårsåld politik.
Johan Florén