I samband med avslutandet av temat Avskogning och biologisk mångfald genomförde vi ett samtal med fokus på finansmarknadens och bolags möjligheter att bidra till biologisk mångfald.
Till det initierade samtalet bidrog Beatrice Crona, professor vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet samt vid Mistra FinBio, Catharina Belfrage Sahlstrand, hållbarhetschef på Handelsbanken, Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall och Peter Lööw, Vice President Sustainable Finance Stora Enso. Samtalet genomfördes av Johan Florén, Kommunikationschef och senior rådgivare ESG AP7.
Se hela samtalet här:
Hur kan finansbranschen bidra till biologisk mångfald?
I samtalet diskuteras hur finansmarknaden har ökat sitt fokus på biologisk mångfald och vilka roller finansmarknaden kan ta som ägare och investerare. Förståelsen måste finnas för att det är en komplex fråga som kommer att ta tid att genomföra men måste initieras nu.
Hur prissätts biologisk mångfald?
I samtalet konstateras att till skillnad mot klimatfrågans avgränsade fråga om klimatgaser är biologisk mångfald mer komplex. Inom biologisk mångfald ryms många olika perspektiv på land, i vatten och till havs vilket gör det svårare att bedöma.
Klimatet eller biologisk mångfald vad ska prioriteras?
Företags positiva arbete kan innehålla många målkonflikter mellan klimatpåverkan och biologisk mångfald. I samtalet betonas vikten av transparens för att tydliggöra den goda avsikten i de nyanserade besluten.
Vad är nyttan med TNFD ramverket?
I samtalet diskuterades svårigheten i att mäta bolags effekter på biologisk mångfald och det kommer att ta tid att utveckla mätmetoder. Men det finns inget att vinna på att vänta. Det finns ett stort värde i att
förstå riskerna i sitt bolags verksamhet eller som investerare.
Ramverket TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures) är en bra utgångspunkt för kartläggning av företags beroenden och påverkan på ett systematiskt och enhetligt sätt.
Hur kan bolag och finanssektorn hantera biologisk mångfald?
Utvecklingen på biologisk mångfald liknar resan för klimat men i högre takt. I samtalet var deltagarna överens om att avgörande är att börja kartlägga sina risker för att kunna ta nästa steg och hantera dem.
I samarbete med investerare och andra aktörer strävar AP7 efter att bidra till metodutveckling och ökad kunskap till andra investerare och bolag. AP7 har därför efter tre års arbete summerat temat i en avslutande rapport.
AP7:s främsta slutsats från temaarbetet är att det viktigaste för såväl investerare som bolag är att börja kartlägga och rapportera sina beroenden, påverkan och risker kopplat till naturen och ekosystemstjänster. Det lägger grunden för att hantera riskerna.
- På kort sikt – börja rapportera
Även om både bolag och investerare upplever att det i dagsläget finns för lite data behöver rapporteringen komma igång. Metoderna är fortfarande under utveckling men utvecklingen måste ske parallellt med ökad rapportering. Med ökade insikter ökar möjligheten att formulera mål och strategi för att hantera risker och beroenden av naturen och ekosystemtjänster. - Nästa steg – minska negativ påverkan
Nästa steg för bolagen är att minska sin negativa påverkan på ekosystem och biologisk mångfald, exempelvis genom att återföra lika mycket grundvatten som används. Här kan företag och investerare dra lärdomar från sitt befintliga arbete med klimatomställningen. - På lång sikt – positiv påverkan och bidra till att återställa naturkapital
Bolag och investerare behöver bidra till ett naturpositivt samhälle som skyddar det som finns och investerar i återställandet av natur och biologisk mångfald för att bolagen ska kunna upprätthålla långsiktig lönsamhet.
Läs mer om temaarbetet här: tema Avskogning och Biologisk Mångfald.
Ladda ner temarapporten
