Hur bra koll har svenskarna egentligen på sin ekonomi? Inte särskilt bra, visar en undersökning från Finansinspektionen. Färre än hälften klarar tre grundläggande frågor om ränta, inflation och riskspridning. Och skillnaderna mellan kvinnor och män är stora.
Vad händer med pengarna på ditt sparkonto när räntan läggs till år efter år? Påverkar inflationen värdet på ditt sparande? Och varför ska man inte lägga alla ägg i samma korg?
Det här tre frågorna kan få stor betydelse för privatekonomin. Ändå har många svenskar svårt att svara rätt.
En ny undersökning från Finansinspektionen (FI) visar att bara 46 procent av svenskarna mellan 18 och 79 år klarar de här tre grundfrågorn. Nästan tre av tio svarar rätt på högst en.
– Många har både kunskapsluckor och känner en stor osäkerhet kring vad de faktiskt kan. Det påverkar förutsättningarna att fatta välgrundade ekonomiska beslut, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.
Männen svarar oftare rätt
Även skillnaderna mellan kvinnor och män är tydliga.
På frågan om ränta-på-ränta svarar 71 procent av männen rätt, jämfört med 52 procent av kvinnorna. När det gäller riskspridning är motsvarande siffror 83 respektive 68 procent.
Men det handlar inte enbart om kunskap. Även självförtroendet skiljer sig åt.
Drygt hälften av männen, 51 procent, anser att deras ekonomiska kunskaper är ganska eller mycket höga jämfört med andra vuxna i Sverige. Bland kvinnorna är siffran betydligt lägre: 34 procent.
Kvinnor svarar dessutom oftare ”vet ej” på frågorna.
Resultaten visar alltså inte bara skillnader i vad människor kan, utan också hur säkra de känner sig på sina kunskaper.
Unga har sämre koll
Även åldern spelar roll. Unga vuxna mellan 18 och 29 år presterar något sämre på flera av frågorna än personer mellan 30 och 59 år. Det visar sig också att personer med högre utbildning svarar oftare rätt.
En av frågorna handlar om vad som händer om du sätter in 100 kronor på ett sparkonto med två procents årlig ränta och låter pengarna stå i fem år. Drygt sex av tio klarar frågan.
Det handlar om ränta-på-ränta-effekten, alltså att även tidigare intjänad ränta kan ge ny ränta. Samma grundprincip gäller vid långsiktigt fondsparande, där avkastningen kan återinvesteras och i sin tur ge ytterligare avkastning.
Ränta-på-ränta-effekten kan bli särskilt betydelsefull när sparandet pågår under många år, till exempel till pensionen.
Därför spelar kunskapen roll för pensionen
Ränta, risk och avkastning är viktiga begrepp för den som sparar långsiktigt, inte minst till pensionen. Hur pengarna placeras och utvecklas över tid kan få stor betydelse för det framtida kapitalet.
Men man behöver inte vara expert på aktiemarknaden för att pensionsspara. En grundläggande förståelse för hur sparande, risk och avkastning hänger ihop gör det däremot lättare att förstå vad som påverkar pensionens utveckling.
Många missar inflationens effekt på sparandet
Nio av tio svenskar, 87 procent, vet att hög inflation betyder snabbt stigande levnadskostnader. Men när det gäller vad inflationen gör med de egna pengarna blir kunskapen sämre: omkring tre av fyra förstår att sparande med lägre ränta än inflationen tappar i köpkraft, även om beloppet växer i kronor.
FI: Företagen måste ta större ansvar
Finansinspektionen menar att resultaten visar hur olika förutsättningar konsumenter har att fatta välgrundade ekonomiska beslut.
Men myndigheten understryker också att ansvaret inte bara ligger på individen.
– Ett starkt konsumentskydd kan inte bygga på att konsumenterna på egen hand ska navigera bland komplexa produkter och tjänster. Företagen måste ta ansvar för konsumentskydd och ta hänsyn till konsumenternas behov och förutsättningar. Sätt människan i centrum, säger Johan Almenberg, generaldirektör för Finansinspektionen.