Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet

ISK – en bra sparform för många

Snart sänks avdraget för sparandet i privata pensionsförsäkringar från 12 000 kronor till 2 400 kronor och 1 januari 2016 är det tänkt att avdraget helt ska tas bort.

För en tid sedan bloggade vi om att få kommer att sakna avdragsrätten. För vanliga sparare puffade vi, liksom SvD Näringsliv och Claes Hemberg gör idag, för Investeringssparkonto (ISK) som alternativ till privata pensionsförsäkringar.

Tyvärr är det få svenskar som känner till ISK, samtidigt som det råder stor osäkerhet bland sparare om vad man ska göra med sitt privata pensionssparande när avdragsrätten slopas.

Enligt en undersökning som Avanza Bank gjort säger fyra av tio att de inte vet var de ska spara när avdragsrätten tagits bort. Och enligt Länsförsäkringar är det endast två av tio svenskar som överhuvudtaget känner till sparformen Investeringssparkonto, ISK.

Claes Hemberg gör en jämförelse mellan tre sparformer, Fondkonto, ISK och Kapitalförsäkring på sin blogg idag. Om ISK säger han,

ISK kontot har noll i kontoavgift, ingen inlåsning och en låg skatt på ca 1% per år. Det kan du jämföra med 30% vinstskatt på vanligt fondkonto. Skillnaden är också friheten att välja. På ISK kan du byta fond utan att betala skatt. På fondkontot är många låsta i samma dyra fonder sedan årtionden.

Och SvD Näringsliv listar plus och minus för fem olika sparformer. ISK:s för- och nackdelar är,

ISK

Investeringssparkontot lanserades redan den 1 januari 2012. En bidragande orsak till att kännedomen är så låg är att bankerna inte marknadsfört sparformen i särskilt hög utsträckning, enligt Claes Hemberg.

Lite svagt av branschaktörerna att inte informera spararna om ett bra sparalternativ kan man tycka. Men kanske heller inte så förvånande, i och med att bankerna inte får ta ut någon avgift för själva kontot.