När vi talar om krig går tankarna förstås direkt till de mänskliga tragedierna, och till förstörd infrastruktur. Men väpnade konflikter skapar också andra problem, som ofta hamnar i skymundan, nämligen omfattande och långvariga skador på miljön. Att synliggöra dessa effekter är viktigt för framtiden.
Miljöpåverkan från krig sträcker sig långt bortom själva slagfälten. Förorenad mark och vatten, förstörda ekosystem, ökade utsläpp av växthusgaser och förlorad biologisk mångfald kan påverka människor och natur i årtionden efter att vapnen tystnat.
Utsläpp som sällan syns i klimatdebatten
Militär verksamhet är energiintensiv. Stridsflyg, pansarfordon, fartyg och logistikkedjor kräver stora mängder fossila bränslen. Under krig ökar dessutom utsläppen när byggnader, industrier och energianläggningar förstörs eller brinner.
Ett aktuellt exempel är kriget i Ukraina. Förutom de mänskliga konsekvenserna har konflikten lett till omfattande utsläpp från bränder, förstörd infrastruktur och behov av återuppbyggnad.
Naturen blir också en krigsskådeplats
Krig påverkar inte bara klimatet utan också lokala ekosystem. Explosioner, markstrider och militära transporter kan förstöra livsmiljöer för växter och djur. När skyddade naturområden hamnar i konfliktzoner försvåras både naturvård och forskning.
I Ukraina har naturreservat, skogar och våtmarker skadats eller blivit otillgängliga på grund av strider och mineringar. Detsamma har setts i flera andra konflikter där djurliv trängs undan eller dör till följd av direkta och indirekta effekter av kriget.
Förorenad mark och vatten
En av de mest långvariga konsekvenserna är föroreningar. Ammunition, bränslen, tungmetaller och kemikalier kan läcka ut i mark och grundvatten. Det påverkar inte bara miljön utan även människors hälsa och möjligheterna att bedriva jordbruk.
Ett historiskt exempel är Vietnamkriget, där avlövningsmedlet Agent Orange användes i stor skala. Än idag syns effekter på både ekosystem och människors hälsa i delar av landet. Konflikten visar hur miljöskador från krig kan leva kvar i generationer.
Naturen används som vapen
Historien innehåller flera exempel där miljön medvetet blivit en del av krigföringen. Under Gulfkriget 1991 satte irakiska styrkor eld på hundratals oljekällor i Kuwait. De enorma bränderna släppte ut stora mängder luftföroreningar och skapade omfattande lokala miljöskador.
Även sabotage mot dammar, energianläggningar och annan kritisk infrastruktur kan få betydande konsekvenser för både människor och miljö. När vattenförsörjning eller avloppssystem slås ut ökar risken för föroreningar och ekologiska skador.
Återuppbyggnaden har också ett klimatavtryck
När ett krig avslutas börjar ofta ett omfattande återuppbyggnadsarbete. Vägar, bostäder, sjukhus, fabriker och energisystem måste återställas. Även om återuppbyggnaden är nödvändig kräver den stora mängder material som stål, cement och betong, vilket i sin tur genererar betydande utsläpp.
Samtidigt erbjuder återuppbyggnaden en möjlighet att tänka nytt. Genom att investera i energieffektiva byggnader, förnybar energi och hållbar infrastruktur kan länder minska både framtida utsläpp och sårbarhet.
Civilsamhället dokumenterar krigets miljöskador
Parallellt med myndigheter och forskare spelar civilsamhällsorganisationer en viktig roll i att synliggöra krigets miljökonsekvenser. Sedan den fullskaliga invasionen 2022 har den ukrainska organisationen Ecoaction (Ekodiya) dokumenterat miljöskador orsakade av kriget, kartlagt föroreningar och bidragit till analyser av konfliktens klimatpåverkan.
Tillsammans med internationella partners har organisationen beräknat att de klimatrelaterade utsläppen från de första två åren av Rysslands fullskaliga invasion uppgick till cirka 175 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar ungefär ett års utsläpp från Nederländerna.
En fråga som förtjänar större uppmärksamhet
Krigets miljökonsekvenser hamnar ofta i skuggan av de akuta humanitära behoven. Men för att förstå den fulla kostnaden av väpnade konflikter måste även klimatpåverkan och naturens förluster räknas in.
Miljöskador känner inga nationsgränser. Föroreningar kan spridas över stora områden, utsläpp påverkar det globala klimatet och förlusten av biologisk mångfald är ett gemensamt problem för hela världen. Därför behöver miljöperspektivet bli en självklar del av både fredsarbete, konfliktanalys och återuppbyggnad.