Än är inte den sista dieten uppfunnen. Men även på dietfronten kan en viss mättnad uppstå, om skämtet ursäktas.
När vi har presenterats för tillräckligt många varianter på samma sak, tappar vi helt enkelt intresset. I slutänden fungerar ju alla dieter av det enkla skälet att energiintaget är lägre än energiförbrukningen.
Därför måste nya dieter skruvas allt hårdare för att tränga igenom bruset. Efter decennier av fettskräck kunde en våg av nya dieter slå sig fram med hjälp av sockerlarm, proteiner och fettfrossa, men de möjligheterna börjar bli uttömda.
När vi nu även levt med 5:2-fastan ett par år finns möjligheten att hoppa på nästa tåg, i första vagnen. Den nya dieten går bland annat under beteckningen DNA-dieten. Att den har vetenskapliga förtecken är säkert något som tilltalar en del av befolkningen.
Den bygger på att man topsar munhålan och skickar iväg provet till ett analysföretag, till exempel i USA eller Storbritannien. Sedan får man ett mejlsvar med DNA-baserade kostråd. I Storbritannien har företaget DNAfit till och med gått vidare och öppnat en kedja med genanpassade gym.
Etikforskaren Jennie Ahlgren, som tittar på kopplingen mellan gen, mat och hälsa i sin kommande avhandling vid Lunds universitet, är dock skeptisk. Hon konstaterar att de skräddarsydda förslagen från företagen många gånger är väldigt lika de allmänna kostrekommendationerna.
Och så var vi tillbaka där vi slutade i det senaste inlägget på samma tema. Du kan trassla in dig den ena konstigare dieten än den andra, med en överhängande risk att resultatet blir det motsatta mot vad du avsåg. Eller så slutar du banta och försöker i stället skaffa dig ett helhetsperspektiv på hälsan.
Sandra Aamont sammanfattar i fyra enkla råd som sänker dödligheten ordentligt.
- Ät mycket grönt.
- Drick måttligt.
- Rök inte alls.
- Träna tre gånger i veckan.
Johan Florén