Ökade inkomstklyftor och ökad polarisering ökar också spänningar, social utsatthet och problemen i samhället. Framför allt när vi lever i ett sådant konsumtionssamhälle som vi gör, menar Torbjörn Hjort, som är docent i socialt arbete.
Torbjörn Hjort forskar om försörjningsproblem och ekonomisk utsatthet och hur det fungerar för hushåll i ett samhälle som präglas av konsumtion.
– Jag har bland annat tittat på barnfamiljer och vad det innebär att leva i ekonomisk utsatthet i ett konsumtionssamhälle som vårt utan att kunna ta del av det med alla våra normer.
Om han tittar tillbaka på tidigare ekonomiska nedgångar har samhället i stort förändrats mycket.
– Från 80-talet har vi gått till en mer ökad individualisering. Många tror också att fattigdom är individuellt orsakad och beror på individuella tillkortakommanden. Förr hade folk en annan förståelse för att det har andra orsaker – vilket det också har. Såsom hur arbetsmarknaden och socialförsäkringssystemen ser ut. Men det innebär att folk idag mer ser ett individuellt misslyckande än samhälleligt när människor är i ekonomisk utsatthet.
Det finns ändå vissa perioder som innebär undantag, som under 90-talet när alla fick det sämre ekonomiskt.
– Då kunde du inte titta på en sändning från Aktuellt eller Rapport utan att få till dig ekonomisk härdsmälta. När folk blev uppsagda var det på något sätt okej att ha det ekonomiskt utsatt. Det handlade inte om slarv eller lättja utan andra, strukturella orsaker.
Är det samma inställning idag?
– Även om vi inte är inne i en 90-talskris just nu ser vi ändå höga räntor och inflation som slår hårt och kanske början på en ökad arbetslöshet. Idag är det också mer okej att prata om att det är tajt ekonomiskt och att vi behöver hålla igen. Vara mer liberal till utgångsdatum på mjölk exempelvis. Men det är först om ett par år som vi ser vad som egentligen hände för hushållen. Statistiken släpar efter, säger Torbjörn.
Något man ändå misstänker är att överskuldsättningen nu ökar.
– Många försöker med krediter för att hantera vardagen. I vanliga fall när folk blir överskuldsatta finns alltså en “lyxfälleretorik”, att det är folks eget fel, men kanske har gemene man en större förståelse nu.
Om vi jämför med 90-talskrisen är också förutsättningarna så annorlunda idag, menar Torbjörn. Vi hade inte internet då och inte heller en kreditmarknad som liknar dagens.
– Det ökar möjligheterna att skjuta upp betalningar och ger människor idag en helt annan flexibilitet och risken är att man lånar för mycket.
I tidigare kriser vände sig många till kommunens ekonomiska bistånd för att få hjälp – så är det fortfarande även om det ekonomiska biståndet generellt har minskat.
– Snarare ser vi ännu hårdare krav för att få bistånd. Vi ser också att det ekonomiska biståndet minskat, även om det alltid har följt konjunkturen. Och vad beror minskningen på då? Det vet man inte, det har säkert flera olika orsaker, men en ökad restriktivitet gör att människor måste hitta andra vägar till försörjning.
Vad fortsätter vi att konsumera, trots tuffa tider?
– Det är så väldigt individuellt, beroende på ålder och klass. Men generellt är folk försiktiga med “guldkantskonsumtionen” just nu. Färre restaurangbesök, men resorna har satt fart. Här ser vi att vi är i en post-pandemi, där folk vill unna sig lite. Trots en ekonomisk nedgång fortsätter alltså flygandet och resandet – det är något som människor inte släpper.
Oavsett hur länge pågående lågkonjunktur varar är det som alltid de mest utsatta som får bära det tyngsta lasset, ser Torbjörn:
– Vi ser en ganska ny företeelse idag med matfattigdom. Här görs en hel del initiativ med sociala butiker som säljer mat till reducerat pris eller där utsatta får portioner från restauranger. Det är en bransch som har ökat.
Fakta: Så konsumerar vi
- Under 2022 uppgick de svenska hushållens totala konsumtion till 2 543 miljarder kronor. En ökning med 1,9 procent jämfört med 2021.
- Mest ökade konsumtionen kopplad till resor och hotell, caféer och restauranger under 2022. Övriga konsumtionsområden visar en lägre eller negativ tillväxt jämfört med 2021.
- Kvinnor spenderar mer på kläder och skor och mindre på hemelektronik jämfört med män.
- Kvinnor köper mat, kläder, möbler och inredning oftare än män.
- Kvinnor köper mer än de har råd med och skjuter upp betalningen oftare än män.
- Kvinnor handlar second hand och begagnat mycket oftare än män. Köpfrekvensen av second hand är högst i gruppen 30-49 år, följt av 16-29-åringar.
- 30-49-åringar spenderar allra mest pengar på konsumtion.
- Utsläppen av koldioxidekvivalenter från privat konsumtion har minskat nästan 40 procent mellan 2010 och 2022.
- Hushållens transporter står för den största delen av de privata konsumtionsutsläppen av koldioxidekvivalenter. Därefter följer livsmedel och boende. Det är minskningarna inom transport och boende som bidragit mest till utsläppsminskningen.
Källa: Konsumtionsrapporten 2023