Hoppa till innehållet
ap7 logo Till AP7.se

"Det jag drivits av i 25 år är att försöka berätta så gott jag kan kring det jag observerar och begripliggöra det för så många människor som möjligt, genom artiklar, krönikor och böcker. Vi kan tolka saker annorlunda och allt är uppe för diskussion. Jag vill ge den bild som jag får, det är den enda jag kan ge", säger Andreas Cervenka, aktuell med boken “Girig-Sverige – Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika” (Natur & Kultur). Foto: Miriam Preis

Maria Schultz

Svensk girighet i fokus i Cervenkas nya bok

På bara två år fick Sverige 330 nya miljardärer. Våra bostadspriser har rusat som raketer. Och vi är skuldsatta som sjutton samtidigt som glappet mellan rika och fattiga i Sverige är gigantiskt. Andreas Cervenka frågar sig i nya boken “Girig-Sverige – Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika” – vad som egentligen har hänt i vårt land.

Det blev en sådan där tvärvändning vid läsning av boken. Från att ha tänkt att “den där killen verkar bitter över att folk är rika” till att verkligen må illa över hur rika folk är – och hur mycket girighet vi faktiskt lever i.

För det gör vi. Och det blir så otroligt tydligt med alla konkreta exempel och siffror i boken. 

 Det var under pandemin som Andreas Cervenka fick bokidén – när börsen stack iväg trots det krisläge som borde råda.

– Det blev uppenbart att det skedde till stor del genom statliga insatser, från riksbanken och centralbanker i andra länder. Jag såg att det finns en bild av Sverige, i Sverige och även utomlands, som inte stämmer. Den har jag försökt skildra.

Titeln valde han “för att provocera lite”:
– Viktigast för mig var att förmedla att det som skett här inte har gjort det av en slump. Det har skett genom en massa beslut – av politiker och centralbanker.

I boken beskriver Andreas Cervenka läget den 16 mars 2020 i Riksbankens direktionsrum. Börserna hade fallit, räntan på svenska bostadsobligationer hade börjat rusa och risken var stor för stigande bolåneräntor och en kraschad bostadsmarknad. 

“De som tagit stora risker och belånat sig högt skulle bli tvungna att boka in ett möte med konsekvenserna, något som skett så många gånger förr i den finansiella historien.

Särskilt nervösa var fastighetsbolagen som utnyttjat låga räntor för att låna upp enorma belopp genom att ge ut obligationer. Det är billigt i goda tider men kan snabbt bli väldigt dyrt i dåliga”, skriver Cervenka.

Lösningen från Riksbanken? De erbjöd svenska banker att låna obegränsat med pengar till räntan 0,2 procent. “En livlina som de flesta svenska företagare i det läget skulle gett en hand eller två för”, skriver Cervenka.

Och dessutom beslutade Riksbanken sig för att låna ut 500 miljarder kronor till bankerna för vidareutlåning till svenska företag.

Följderna? Det vi nu lever i. Ett paradis för miljardärer och alla med kapital. Ett för stort glapp mellan rikingar och svenska hushåll med låg ekonomisk standard – där andelen är den högsta någonsin. Och enormt skuldsatta svenskar.

Andreas Cervenka har kritiserat Riksbanken och Stefan Ingves för sitt agerande.

Hur snart skulle du vilja se en ny riksbankschef?
– Ganska snart. Det känns som att vi behöver ett omtag. Paradoxen med Stefan Ingves är att han är en av de som varnat längst för problemen med skuldsättning, men också bidragit ganska mycket till problemen. Vi har sett en för lam attityd hos politiker som inte ifrågasatt beslut och nu ser vi resultatet. 

Andreas Cervenka tar inflationsmålet 2 procent som exempel.

– Ett slumpmässigt val. Försvaret från Riksbanken är att Sverige inte kan göra så mycket själva, men då är det viktigt att kommunicera det. Annars blir presskonferenser bara ett spel för gallerierna. Nu visar det sig att det var fel att sänka räntan så mycket för att få upp inflationen till 2 procent och att Riksbanken varit för sena med att börja höja när priserna nu rusar på bred front. Att hundratusentals svenskar kastat sig in på börsen är också omskrivet i boken – och det lågbeskattade investeringssparkontot ISK.

Du som är intresserad av ekonomi – är du också intresserad av att maxa ditt kapital och sparande? 

– Jag är inte ointresserad av pengar. Jag tycker att det är trevligt att göra av med pengar på resor och gör säkert av med mer än jag borde. Jag har ingen drivkraft i att samla kapital. Jag tycker att det är jättebra att människor sparar – vi har alla tvingats in i en miljö där det är jätteviktigt att göra det. Vi får lära oss som unga att du måste samla ihop pengar snabbt för pensionen kommer inte att räcka. Att vi tvingats in i en mentalitet där snabba klipp är ett måste är osunt, säger han.

Andreas Cervenka menar att i dagens läge med börsfall, inflation och på sikt högre räntor är folk sköra, som gått in i riskfyllda aktier eller med en för dyr lägenhet.

– Det tycker jag är synd. Som samhälle ska det inte behöva handla om att få ihop så mycket pengar som möjligt utan också få folk att välja yrken som är jätteviktiga – inom skola, vård och så vidare. Väljer du de yrkena idag måste du göra en ekonomisk uppoffring.

Vad lärde du dig av att skriva den här boken?

– En massa saker. Att det är många som har pengar och mycket mer än jag har förstått. Miljardärslistan (med 542 svenska miljardärer, bifogas i boken, reds. anm.) tror jag är en underskattning. Jag tror att det finns fler. Jag har också lärt mig hur otroligt förmånligt det är att äga aktier skattemässigt – och hur korkade statens utförsäljningar varit. Jag lärde mig också mer om AP7.

I ett kapitel jämför Cervenka Sjunde AP-Fonden med riskkapitalbolaget EQT. I en fiktiv presskonferens beskrivs det hur Sjunde AP-Fonden hade kunnat agera om man gjort det likt ett riskkapitalbolag – med höga avgifter och stora bonusar till förvaltarna.

– Jag lärde mig hur otroligt lukrativt det är i pensionsbranschen. I grunden gör AP7 och EQT samma sak – de ska skapa avkastning till människors pensioner. Men jag blev nästan chockad när jag insåg hur mycket pengar ett bolag som EQT tjänar på folks pensioner. 

När AP7 har en förvaltningsavgift på 0.05 procent nyttjar EQT “den magiska formeln två plus tjugo”, som Cervenka beskriver mer i boken:

“Den ligger bakom en sensationell tillväxt av privata rikedomar i Sverige de senaste åren. Siffrorna står för de procentsatser som riskkapitalbolagen tar ut från sina kunder: 2 procent i fast avgift på sparkapitalet och 20 procent av vinsten.”

Det är en dyster och girig bild av Sverige som han målar upp i boken.

Så, vad har egentligen hänt i vårt land?

– Jag tror en kombination av sakerna som jag räknar upp i boken och att det funnits en politisk naivitet kring utvecklingen. Man har inte sett vilka konsekvenser besluten får. Alla kör sitt race. Rikspolitiker sitt, kommunpolitiker sitt och så vidare. Men ingen ser om det blir bra på sikt. Ta ISK som exempel – säkert jättebra tänkt från början, men det blev ett dyrt och snedvridet incitament. Att en miljardär med ISK kan betala 7,5 procent i effektiv skatt på utdelningar är inte rimligt. Det är inte så vi har sålt in den svenska välfärdsmodellen. 

Mot slutet av boken ger Andreas Cervenka en rad idéer för vad som skulle kunna förbättra läget, bland annat nämner han:

  • Mät den riktiga inflationen – där också hänsyn ska tas till priser på tillgångar såsom bostäder där “kronans köpkraft bör värnas oavsett om det gäller apelsiner eller bostadsrätter.”
  • Sluta med minus- och nollränta – “räntan måste ändå återgå till plus, om inte annat för att återställa allmänhetens förtroende för Riksbanken.”
  • Inga fler räddningspaket – “i en marknadsekonomi måste det även vara möjligt att göra förluster.”

Vilket av alla förslag är mest brådskande?

– Det är blygsamma förslag och jag pekar på självklara saker. Som journalist ska man inte ge några direktiv, men det finns en massa saker som redan borde ha gjorts. Ränteavdraget borde ha slopats eller fasats ut. Riksbanken borde ha en annan penningpolitik. Vi borde kasta ett öga på annat än konsumentinflation. Politiker borde smartare sälja tillgångarna. Och åtminstone försöka balansera upp skattesystemet – det är stora skillnader vi har mellan skatt på arbete och kapital. Som politiker borde man se på vad som är bra totalt sett för samhällsekonomin. Det som oroar mig mest är alla bieffekter av det här – skuldsättningarna som är ett resultat av tillgångsinflation. Det är ett jättestort problem som många varnat för och det är klart att det kommer att påverka Sverige jättemycket.

Andreas Cervenka

Ålder: 48 år

Gör: Journalist på Aftonbladet, tidigare på Dagens industri, Svenska Dagbladet, Affärsvärlden, Ekonomi24 och Finanstidningen

Aktuell med: Boken “Girig-Sverige – Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika” (Natur & Kultur)

 

Relaterade ämnen