På bara två år fick Sverige 330 nya miljardärer och våra bostadspriser har rusat som raketer. Det och mycket mer vrider och vänder Andreas Cervenka på i nya boken “Girig-Sverige – Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika”.
Det var under pandemin som Andreas Cervenka fick bokidén – när börsen fortsatte stiga trots Corona och det upplevda krisläget. Titeln valde han “för att provocera lite”.
– Det blev uppenbart att det skedde till stor del genom statliga insatser, från Riksbanken och centralbanker i andra länder. Jag såg att det finns en bild av Sverige, i Sverige och även utomlands, som inte stämmer. Den har jag försökt skildra. Viktigast för mig var att förmedla att det som skett här inte har gjort det av en slump, det har skett genom en massa beslut av politiker och centralbanker.
Drivkraften för Cervenka att skriva boken har varit att förmedla sin syn på Sveriges ekonomi och samhälle.
– Det jag drivits av i 25 år är att försöka berätta så gott jag kan kring det jag observerar och begripliggöra det för så många människor som möjligt, genom artiklar, krönikor och böcker. Vi kan tolka saker annorlunda och allt är uppe för diskussion. Jag vill ge den bild som jag får, det är den enda jag kan ge, säger Andreas Cervenka.
I boken beskriver Andreas Cervenka läget den 16 mars 2020 i Riksbankens direktionsrum. Börserna hade fallit, räntan på svenska bostadsobligationer hade börjat rusa och risken var stor för stigande bolåneräntor och en kraschad bostadsmarknad.
“De som tagit stora risker och belånat sig högt skulle bli tvungna att boka in ett möte med konsekvenserna, något som skett så många gånger förr i den finansiella historien. Särskilt nervösa var fastighetsbolagen som utnyttjat låga räntor för att låna upp enorma belopp genom att ge ut obligationer. Det är billigt i goda tider men kan snabbt bli väldigt dyrt i dåliga”, skriver Cervenka.
Han ifrågasätter att Riksbanken erbjöd svenska banker att låna pengar till räntan 0,2 procent. “En livlina som de flesta svenska företagare i det läget skulle gett en hand eller två för”, skriver Cervenka som även ifrågasätter Riksbankens beslutet att låna ut 500 miljarder kronor till bankerna för vidareutlåning till svenska företag.
Andreas Cervenka har även starka åsikter om inflationsmålet på 2 procent som Riksbanken haft som mål sedan 1993 för att skapa stabila priser i Sverige i linje med Europa.
– Försvaret från Riksbanken är att Sverige inte kan göra så mycket själva, men då är det viktigt att kommunicera det. Nu visar det sig att det var fel att sänka räntan så mycket för att få upp inflationen till 2 procent och att Riksbanken varit för sena med att börja höja när priserna nu rusar på bred front, anser Cervenka.
Andreas Cervenka menar att i dagens läge med börsfall, inflation och på sikt högre räntor är folk sköra, som gått in i riskfyllda aktier eller med en för dyr lägenhet.
Vad lärde du dig av att skriva den här boken?
– En massa saker. Att det är många som har pengar mer än jag har förstått. Jag har också lärt mig hur otroligt förmånligt det är att äga aktier skattemässigt. Jag lärde mig också mer om AP7.
I ett kapitel jämför Cervenka Sjunde AP-Fonden med riskkapitalbolag och konstaterar att det är en oerhörd skillnad på avgiftsnivåerna.
– Jag lärde mig hur otroligt lukrativt det är i pensionsbranschen. I grunden gör AP7 och EQT samma sak – de ska skapa avkastning till människors pensioner. Men jag blev nästan chockad när jag insåg hur mycket pengar ett bolag som EQT tjänar på folks pensioner.
AP7 förvaltningsavgift ligger på 0,05 procent genom stordriftsfördelar i förvaltningen och fokus på globalindex. Cervenka reagerar i boken på vilka avgifter investerare är villiga att betala för riskkapitalbolagens kapitalförvaltning och i boken beskriver han “den magiska formeln två plus tjugo”.
“Den ligger bakom en sensationell tillväxt av privata rikedomar i Sverige de senaste åren. Siffrorna står för de procentsatser som riskkapitalbolagen tar ut från sina kunder: 2 procent i fast avgift på sparkapitalet och 20 procent av vinsten.”
Mot slutet av boken beskriver Andreas Cervenka ett antal idéer han anser löser problem i Sveriges ekonomi, bland annat nämner han:
- Mät den riktiga inflationen – där också hänsyn ska tas till priser på tillgångar såsom bostäder där “kronans köpkraft bör värnas oavsett om det gäller apelsiner eller bostadsrätter.”
- Sluta med minus- och nollränta – “räntan måste ändå återgå till plus, om inte annat för att återställa allmänhetens förtroende för Riksbanken.”
- Inga fler räddningspaket – “i en marknadsekonomi måste det även vara möjligt att göra förluster.”