Beteendeinsikter har blivit en nödvändighet för alla typer av organisationer. Det säger beteendestrategen Gabriella Stuart som pekar ut tre trender inom fältet.
Beteendekonomi och nudging har länge varit heta begrepp inom beteendefältet. Idag fokuserar man desto mer på beteendeförändring och hur detta kan uppnås, enligt Gabriella Stuart, beteendestrateg och medgrundare av Nordic Behaviour Group:
– Idag implementeras ofta flera olika discipliner i beteendefältet än tidigare. Det är mindre fokus på nudging, desto mer på komplexa insatser. Man jobbar med fler ingredienser och på bred front. Men nudging ska inte diskrediteras – nudging kan ha effekt i vissa kontexter, allt beror på hur man tillämpar det.
Hon poängterar också vikten av beteendediagnos. Inför olika forskningsinsatser gäller det att först få tillgång till målgruppens perspektiv. Vanliga frågor till målgruppen är därför: Vilka barriärer hindrar dig från att utföra ett visst beteende? Eller motsatsen: Vad får dig att faktiskt göra något?
– Tidigare har man inte involverat målgruppen tillräckligt mycket, säger Gabriella.
Utifrån sin forskning vid University College London och arbete på Nordic Behaviour Group trendspanar hon kring beteendeinsikter och hon ser tre tydliga saker inför framtiden:
- Beteendevetenskap är mer en nödvändighet än lyx
– Förr “unnade” organisationer sig beteendevetenskap för att det har varit ett intressant område där man ofta anställde specifika team för dessa frågor. Men nu ser vi, i alla fall internationellt, hur beteendevetenskap snarare går mot att bli mer som en lins som genomsyrar och integreras mer i kärnan av organisationen där det är relevant med beteendeförändring. Ett exempel är hur Världshälsoorganisationen WHO i början av sommaren accepterade en resolution som uppmanar alla medlemsländer att inrätta funktioner som aktivt tillämpar beteendevetenskap. Det ska alltså genomsyra arbetet med folkhälsa i de här länderna vilket självklart är en väldigt stor vinst för fältet och jag tror att vi kommer att få se fler liknande initiativ.
- AI hjälper oss med personanpassade insatser
– Vi ser potential med att AI kan bidra till mer personanpassade insatser – exempelvis vid digitala, beteendeförändrande insatser. AI kan hjälpa oss att relativt enkelt läsa av användarens beteende. Vilka är effektiva för individen? Här kan vi också enklare utvärdera hur personen interagerar med integrerar beteendeförändrande produkter eller tjänster. AI kan också hjälpa oss med mer innovativa och precisa analyser av effekterna av insatser. Här vill jag nämna ett projekt som jag har varit involverad i: Human Behaviour-Change Project. Syftet med projektet är att skapa en databas som samlar in och kodar både gammal och ny forskning för att man enkelt ska kunna gå igenom den och se vilken typ av beteendeförändrande insatser som har effekt för olika populationer, kontexter, tillvägagångssätt och så vidare. Det som gör projektet så banbrytande är att man med hjälp av AI kan arbeta mer effektivt och systematiskt. Det kommer så oerhört många forskningsartiklar varje dag och problemet med högkvalitativa studiedesigner såsom systematiska översikter och metaanalyser är att de är ofta tidskrävande och därför ofta utdaterade när de är klara och redo för publicering. Man ska nu använda AI för att scanna uppdatera evidensen.
- Reliabiliteten förbättras och mildrar replikationskriser
– Numera används verktyg och plattformar i allt större utsträckning där forskare kan registrera sin data och resultat och tillgängliggör därmed metoder och data för andra forskare som vill replikera tidigare forskning. På så sätt hoppas vi att replikationskrisen inom bland annat psykologi kan mildras. En utmaning vi har inom fältet är att forskare inte har kunnat replikera tidigare beteendevetenskapliga resultat i tillräcklig grad – resultaten har alltså i många fall inte varit så robusta som man trott.
Gabriella menar att trots att fältet stått och står inför olika utmaningar ser man att tillämpad beteendevetenskap fungerar och möjliggör eftersträvade beteendeförändringar. Men att det är avhängt seriösa och kompetenta forskare, praktiker och korrekt tillämpning.
– Mänskligt beteende är komplext och det finns ingen “one size fits all”-lösning. Den givna målgruppen och kontexten behöver alltid beaktas i alla typer av insatser, säger hon.