I torsdags skrev jag att AP7 försöker bidra till företags klimatomställning genom att vara en aktiv ägare. Vilka är då argumenten mot aktivt ägande?
Ett av de vanligaste argumenten mot globala investerares ägarstyrning är att våra andelar i bolagen är så små att vi inte kan påverka någonting. Små ägarandelar gäller i princip alla med en diversifierad portfölj och även för många med en mer koncentrerad strategi. Det är tveklöst sant för AP7 som har mer än 3000 bolag och om vi var ensamma om att driva en fråga skulle utsikterna vara mycket dåliga.
Av den anledningen undviker vi så långt det är möjligt att agera på egen hand. Investerarsamarbete är en förutsättning för att få genomslag, men också för att etablera värderingar och normer i branschen och bland bolagen. AP7 har till exempel arbetat under många år för att etablera en standard för ansvarfull klimatlobbying vilket hade varit omöjligt utan omfattande investerarsamarbete.
När det gäller Saudi Aramco är bolagets huvudägare kanske det främsta argumentet mot engagemang från andra ägare. I helgen frågade sig till exempel Katrine Kielos-Marçal i DN hur effektivt det är att räcka upp handen på Saudi Aramcos bolagsstämma när Saudiska staten äger 98 procent av bolaget. Det är en giltig invändning, inte bara för Saudi Aramco, oljebolag generellt eller råvaruföretag i auktoritära stater, utan för alla bolag med en stark huvudägare som kontrollerar bolaget. Elon Musk är inte heller så lätt att tas med, har det visat sig.
Majoritetsägare kan försämra förutsättningarna för övriga ägare att påverka. Frågan är om man därmed automatisk ska avstå från att försöka. Vi tror inte det. Att Saudi Aramco har haft viss utveckling i positiv riktning sedan de fick andra ägare än staten kan tolkas som en effekt av påtryckningarna från det internationella investerarkollektivet. Samtidigt är naturligtvis risken att utvecklingen ändå går för långsamt. När man kommer till den slutsatsen får man byta strategi.
Till sist är det en vanlig uppfattning att man finansierar bolag med oönskade verksamheter när man köper deras aktier. Principiellt stämmer det bara om det handlar om nyemissioner. Den noterade aktiemarknaden är en andrahandsmarknad där investerare byter värdepapper med varandra. Krediter är lite annorlunda då de förfaller och förnyas regelbundet. I Saudi Aramcos fall är bolaget överhuvudtaget inte beroende av kapitalmarknaden, så mer än något annat handlar det om symbolvärdet.
Så hur ser då AP7:s planer ut framåt?
Som Katrine Kielos-Marçal skriver väljer AP7 inte ut enskilda bolag, utan köper hela marknaden så när som på de svartlistade bolagen. (Det stämmer dock inte att vi har ökat investeringarna Saudi Aramco hösten 2023. Innehavens andel, som motsvarar bolagets vikt i fondens index och utgör 0,05 procent av AP7:s portfölj, har varit oförändrad sedan bolaget noterades för drygt fyra år sedan.) Marknadsexponering ger en bred bas för ägarstyrningen och det omställningsarbete fonden inledde 2022. Omställningen drivs genom investerarsamarbeten, röstning, aktieägarförslag, dialog och svartlistning. Tanken är att öka omställningskraven på företagen steg för steg där svartlistningen är det sista steget.
Första fasen för AP7:s del fokuserade på kolbolag eftersom kolet är det fossila bränsle som gör mest skada. I viss mån är förutsättningarna att fasa ut kolet också bättre än för gas och olja. För svartlistningsverktyget har vi succesivt skärpt kriterierna inom kol, oljesand och fossil kraftproduktion och omfattar i dag också bolag som utvinner fossila bränslen i Arktis. Framför allt har vi svartlistat bolag involverade i termisk kolbrytning eller kolkraft, utan en plan för att fasa ut dessa verksamheter. I dagsläget svartlistar AP7 totalt 63 bolag inom fossilindustrin.
I planerna framåt ligger fördjupade investerarsamarbeten, intensifierad bolagsdialog och vidareutveckling av röstningen, liksom skärpta krav på omställningsplaner även för konventionell oljeutvinning. I ljuset av IEA:s rapport i oktober 2023, att den globala efterfrågan på olja kan toppa innan 2030, är oljeproducenternas motsträvighet under och efter COP28 i Dubai illavarslande, om än inte överraskande. En av slutsatserna från mötet var också en uppmaning till regeringar att påskynda övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor i nästa omgång av klimatåtaganden.
AP7 kommer hörsamma denna uppmaning och utnyttja de möjligheter vi har att bidra till att bolagen vi äger ställer om. Denna ambition kräver både hårda och mjuka påtryckningsmedel. Bara dialog åstadkommer inte mycket och det gör inte heller ren uteslutning. Om alla hållbara investerare lämnar Saudi Aramco kommer inte mycket att förändras, men om den svaga utvecklingen fortsätter kan svartlistning vara oundvikligt. För AP7:s del kommer vi intensifiera ansträngningarna fram till nästa gång vi uppdaterar den svarta listan i juni.