Visst är det lätt att sätta sprätt på extra mycket pengar under sommaren? Även om vi har en skakigare ekonomi just nu kan det locka med samma gamla vanor – som kostar. Hanna Delby är psykolog och hjälper oss att analysera våra beteenden för att få till de ekonomiska förändringar som vi verkligen kan vara i behov av.
Sommar och semester är för många synonymt med extra stora utgifter. Både i det lilla – som extra stora och många glassar. Och det stora – såsom resor, boenden, aktiviteter och andra nöjen som kostar extra mycket.
Samtidigt som våra räntor höjs och vi är i en lågkonjunktur.
Nu kan det vara ett ypperligt tillfälle att ta ledig semestertid att analysera varför vi beter oss som vi faktiskt gör.
– Det är vanligt att vi bara gör som vi brukar, men det är viktigt att stanna upp och se varför vi gör som vi gör i olika situationer. Vilken funktion våra beteenden fyller. Med den medvetenheten kan man också agera annorlunda, säger Hanna Delby, legitimerad psykolog.
Hon menar att vi till en början kan behöva vara efterkloka – att saldot är för lågt eller att vi har fattat ekonomiska beslut som inte blev så bra. Det är när våra beslut får negativa konsekvenser som vi på riktigt kan bli medvetna om dem.
Hur kan vi sedan agera efter vår analys?
– Ett enkelt knep kan vara att tänka och agera tvärtom. Om jag brukar göra på ett visst sätt – hur kan ett tvärtombeteende se ut? Lägger jag för mycket pengar på uteluncher kanske matlådor är nästa steg. Försök också se vilka råd som du hade gett till någon annan. Om en vän kom till dig: Vad skulle du uppmuntra vännen att göra? Ibland är det enklare att ge råd till andra.
När ekonomin är skakig är det lätt att även hamna i ett undvikande beteende. Du undviker att kolla saldot eller att göra en budget.
– Här är första steget att föra in mer planering i sin ekonomi. Ha ett budgetmöte med dig själv en gång i månaden, säger Hanna.
Hon menar också att det är bättre att sätta igång i mindre, mer lagom doser för att inte stänga av helt när ett ämne, som ekonomi, blir för stressigt eller ångestladdat.
– Du behöver inte läsa alla ekonominyheter och lyssna på alla börspoddar utan ett första lagom steg kan vara att se över din egen budget varje månad. Kanske börja använda en av alla ekonomiappar som kan hjälpa dig – eller logga in i din bankapp regelbundet. Ta det stegvis och lagom mycket. Ställ inte för höga krav på dig själv eller att du ska göra och kunna allting direkt.
En viktig pusselbit är också att ha en plan framåt.
– Det kan vara jätteviktigt för motivationen. Ekonomi kan lätt bli ångestladdat och stressigt för att man bara tänker på vad man inte ska göra, inte köpa, inte har råd med. Men vi vet från forskning kring motivation att vi inte motiveras så mycket av vad vi inte ska göra. Ha istället en målbild: Vad sparar du till? Vad väljer du att lägga dina pengar på? Hur kan du peppa och belöna dig själv? Vad har du att vinna på att förändra ditt beteende?
När väl motivationen är satt är också övning viktigt framåt.
– Vi människor är ju känslostyrda och programmerade att agera på det vi känner i stunden. Här behöver vi öva på att gå emot beteenden och känslor av stress och undvikande, säger Hanna och fortsätter: Som vanedjur behöver vi träning för att göra nytt. Det räcker inte att budgetera en månad eller att spara in på en matlåda. Vi behöver få det till en vana.
Hanna möter en del människor som har en ekonomisk oro just nu.
– För vissa handlar det om oro för saker som kan inträffa – en oro om räntan alltid kommer att vara så här hög eller ”tänk om jag blir av med jobbet i höst”. Här är det viktigt att göra skillnad på vad du konkret kan förändra här och nu och vad som är oro och hur du arbetar med den.
Hanna tycker också att man kan försöka vara lite mer ”fyrkantig” för att faktiskt hålla sig till sin satta planering:
– Då undviker du impulsköp. Se vad du har råd med. Fokus på möjligheter snarare än begränsningar.