I dag presenterades pensionsåldersutredningen. Budskapet är tydligt, vi behöver arbeta fler år för att klara de ekonomiska effekterna av att befolkningen blir allt äldre. Eftersom medellivslängden snart passerar 85 år föreslår utredningen en riktålder som anpassas efter medellivslängden. 65-årsgränsen i pensionssystemet flyttas till en början i rask takt upp till 66 år redan 2019, därefter sker höjningarna mer långsamt och först 2038 är pensionsåldern 68 år.
Åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet och närliggande system bör anknyta till riktåldern, det skulle medföra att:
- rätten att stanna kvar på sin arbetsplats höjs från 67 till 69 år.
- gränsen för när man får börja ta ut sin allmänna pension stegvis höjs från 61 år till 63 år med början 2015 till 62 år.
- åldersgränsen för tjänstepensioner, vilka styrs av gällande avtal mellan fack och arbetsgivare, höjs från dagens 55-årsgräns till 62 år 2017.
Utredningen lyfter även det vi bloggat om tidigare, nämligen en anpassning av arbetsuppgifter och arbetsmiljöer till äldre. Fler och fler vill arbeta längre, men möter hinder för ett längre arbetsliv. Utredningen föreslår därför ett flertal åtgärder som omfattar satsningar för att förbättra arbetsmiljön, för att stärka de äldres möjligheter att bevara och utveckla sin kompetens, öka informationen, förstärka de ekonomiska incitamenten, motverka åldersdiskriminering med mera.
Man måste acceptera att man kan behöva anpassa jobben, arbetstiderna, uppgifterna, när man blir äldre. Allt från belysning till arbetsuppgifter, säger utredaren Ingemar Eriksson i en intervju till Ekot”.
Nu ska det bli spännande att höra vad politikerna i pensionsgruppen med representanter från S, M, FP, C och KD har att säga om förslagen i utredningen.
Louise Svensson