Det är svårt att vara smartare än marknaden. Många forskare är skeptiska till aktiv förvaltning överhuvudtaget, men bland troende återkommer en handfull förvaltarnamn som levande bevis på att det går att slå index i flera decennier. Den person som antagligen nämns oftare än någon annan i det här sammanhanget är Oraklet från Omaha, mångmiljardären Warren Buffet.
Att Warren Buffet har lyckats är det få som förnekar. Frågan är hur han har burit sig åt. Akademikerna ser snarast Buffet som statistisk avvikelse vars framgång är omöjlig att reproducera. Samtidigt har det skrivits hyllmetrar med litteratur på temat ”gör som Warren Buffet och bli rik”.
Nu finns ett seriöst försök att förklara oraklets hemligheter. Bakom studien ligger forskare vid New York University och AQR Capital Management. I korta drag kan Warren Buffets framgång sägas bygga på tre hörnstenar: stockpicking av långsiktiga värdebolag, belåning av innehaven och exceptionellt låga kreditkostnader. Economist har skrivit en läsvärd artikel om studien.
Kanske det med andra ord finns fler aspekter än vad som framgår av de vanligaste tipsen till privatspararna. Å andra sidan blir det därmed en formel som inte passar vilken småsparare som helst, oavsett om man tror på aktiv förvaltning eller ej. Bara att lyckas välja rätt bolag vid rätt tidpunkt är svårt nog. Lika mycket konst som vetenskap. För att sedan nå avkastningsnivåer utöver det normala är belåning nödvändig, men belåning kräver en förmåga att bedöma och kontrollera risker som den genomsnittlige privatinvesteraren sällan har. Och att få ner kreditkostnaderna till Warren Buffets nivåer är i princip uteslutet.
Om vi antar att författarna till studien har rätt, kan man konkludera att Warren Buffet är en bra inspirationskälla för de som är roade av aktiehandel och gillar hans filosofi, men en dålig förebild för privatpersoner som söker en formel för att bli rika.
Johan Florén
